Browsing by Issue Date

Metoden för denna avhandling är litteraturöversikt. Syftet är att, utgående från tidigare forskning, undersöka hur anhöriga påverkas av att leva med en familjemedlem som har schizofreni och på vilket sätt vården kan erbjuda stöd åt den sjukas anhöriga. På basis av syftet skapades tre forskningsfrågor: 1) Hur påverkas anhörigas livskvalitet av att leva med en familjemedlem som har schizofreni, 2) Vilka utmaningar upplever anhöriga i sitt stöd till en familjemedlem med schizofreni och 3) Hur kan vården erbjuda stöd åt anhöriga till en familjemedlem med schizofreni? Resultaten visar att anhöriga ofta upplever en hög vårdbörda, vilket påverkar deras livkvalitet negativt. Vanliga utmaningar som anhörigvårdare kan uppleva är känslomässig belastning, praktiska svårigheter och etiska dilemman. Trots vårdbördan och olika vardagliga utmaningar upplever vissa anhöriga även positiva effekter av vårdgivandet, såsom bättre sammanhållning i familjen och personlig utveckling. Skillnader i olika sociodemografiska faktorer, såsom kön, utbildningsnivå och ekonomisk status, påverkar också anhörigas upplevelse av vårdgivandet. Vårdinsatser som psykoedukation och vårdmodellen för öppen dialog har visat lovande resultat för att minska på vårdbördan och förbättra livskvaliteten hos anhöriga. Trots de lovande resultaten behöver man forsatt forskning från olika länder, inkludera fler manliga anhöriga i studierna och utreda långsiktiga effekterna av vårdinsatserna för den sjuka och dennas anhöriga för att öka generaliserbarheten av resultaten.

Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka vad som skapar arbetsengagemang hos arbetstagare samt vilka centrala följder engagemanget har. Trots relativt höga engagemangsnivåer i Finland har nivåerna sjunkit något sedan covid-19-pandemin, samtidigt som uppsägningar och sjukskrivningar har ökat. Detta tyder på att organisatoriska drivkrafter och makrostrukturer är betydande för arbetsengagemanget. Trots detta, görs de flesta insatser för ett ökat engagemang på individnivå. För att få så långsiktiga lösningar som möjligt bör man undersöka arbetsengagemangets drivkrafter och följder djupare. Avhandlingen har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet sammanställs och jämförs på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessutom tillämpas teorier som ”Job Demands-resources”- modellen och självbestämmandeteorin för att man ska förstå arbetsengagemang. Resultatet från litteraturöversikten presenteras utifrån flernivåperspektivet och visar att arbetstagares engagemang främjas av flera drivkrafter och har centrala följder på alla nivåer i organisationen. Drivkrafterna är t.ex. uppfyllande av psykologiska behov som psykologisk trygghet och autonomi, arbetstagarens och arbetsteamets möjlighet att anpassa arbetsuppgifterna, ett engagerande ledarskap och goda relationer på arbetsplatsen. Det krävs också insatser från organisationens sida som t.ex. en effektiv strategiimplementering och främjandet av en stödjande organisationskultur där organisationen tar ett socialt ansvar för arbetstagarna. Det ligger i organisationens intresse att främja arbetsengagemang, då det har konstaterats ha positiva följder för hela organisationen. Engagerade arbetstagare är exempelvis ofta mer produktiva och innovativa, mår bättre och är mer lojala mot teamet och organisationen. Ofta tenderar engagemanget att fungera som en buffert mot arbetslivsrelaterade utmaningar t.ex. utbrändhet, samt göra arbetstagarna mer samarbetsvilliga. Arbetsengagemang leder därför på lång sikt till att organisationen blir mer flexibel och konkurrenskraftig. Däremot är det nödvändigt att också beakta att ett överdrivet arbetsengagemang också kan vara skadligt och belastande för arbetstagaren. Litteraturöversikten efterlyser fortsatt forskning, speciellt gällande longitudinella studier och studier som undersöker diskurser kring arbetsengagemang i olika kulturer och arbetsmiljöer. Litteraturöversikten för också en kritisk diskussion om resultaten och individualiserande praktiker.

Syftet med denna avhandling är att redogöra för vilka socialpsykologiska processer som skapar sådan fientlighet mot andra människor som leder till kollektiva våldshandlingar. Avsikten med detta är att sammanställa socialpsykologisk kunskap om sådana socialpsykologiska strukturer som står i vägen för fred. Materialet har samlats genom systematiska litteratursökningar från olika vetenskapliga databaser och det teoretiska materialet består huvudsakligen av socialidentitetsteoretiska (SIT) verk från senare 1900- talet och början av 2000-talet. Teoribildningen stärks av och jämförs med andra socialpsykologiska teorier och forskning kring utgruppsfientlighet och kollektivt våld. Till dessa hör Albert Banduras teori om moraliskt disengagemang och vissa tillämpningar av diskursanalys och subjektspositioneringsteori. Litteraturöversikten beskriver systematiskt olika socialpsykologiska mekanismers bidrag till konstruktionen av fienden, börjandes från självkategoriseringsprocessen som är en central del av varseblivningen. Kollektiva våldshandlingar kräver också ideologiskt berättigande, som bland annat tar sin form i en stereotyperad uppfattning av utgruppen som ett existentiellt hot mot den absolut goda ingruppen. Konformistiska grupprocesser och ledarfigurer bidrar genom olika diskurser till en ytterligare radikalisering av gruppmedlemmarna, som skapar ett narrativ där elimineringen av utgruppen blir en dygdig handling. Hat och våld gentemot fienden berättigas dessutom genom olika moraliska disengageringsstrategier, så som dehumanisering av offret. Litteraturöversikten visar att konstruktionen av fienden är beroende av flera sociala omständigheter som samverkar med en mängd psykologiska processer. Det finns mycket socialpsykologisk forskning angående konstruktionen av fienden och flera avslöjar många tankefel i hur människor berättigar hat och våld.

Nyheter, diskussioner i samhället och statistik visar att mental ohälsa och sämre välbefinnande både i allmänhet och på arbetsplatser har ökat. Syftet med denna litteraturöversikt är att utgående från tidigare forskning undersöka om och i så fall hur ledarskapet kan ha betydelse föranställdas sociala och psykiska välbefinnande med fokus på fördelar och nackdelar med transaktionellt och transformativt ledarskap. Kända ledarskapsforskare och teoretiker som nämns flera gånger i avhandlingen är Bernard Bass, James MacGregor Burns och Max Weber, eftersom dessa har lagt grunden till det moderna ledarskapet. Resultaten av denna litteraturöversikt visade att det inte är klart huruvida det transaktionella eller det transformativa ledarskapet är gynnsammare för anställdas välbefinnande eftersom det finns både fördelar och nackdelar med vardera ledarskapsstilen. Fördelar med den transaktionella ledarskapsstilen gäller främst arbetstillfredsställelsens inverkan på välbefinnande. Den transaktionella ledaren kan även genom organisationsklimatet och belöningar främja anställdas personliga tillväxt, vilket främjar välbefinnande. Nackdelar med det transaktionella ledarskapet är bland annat att det kan leda till negativa utfall som utmattning, otillfredsställelse, fysiska symptom, tankar om att säga upp sig och dålig prestation. Dessutom fokuserar det transaktionella ledarskapet på regler och ordning och det kan leda till att innovation och självstyre dämpas samt att det inte finns mycket utrymme för olika synpunkter och perspektiv. Fördelar med den transformativa ledarskapsstilen är bland annat den goda relationen mellan ledare och anställda, positiv arbetsmiljö, anställdas förtroende för ledare, höga nivåer av psykiska resurser, arbetstillfredsställelse och engagemang, stöd, motivation, trygghet, stresshanteringsförmåga och uppfyllande av psykiska behov. Dessutom bidrar det transformativa ledarskapet till att anställda känner att deras arbete har mening, vilket i sin tur främjar välbefinnande. Nackdelar med ett starkt transformativt beteende hos ledaren, speciellt för proaktiva personligheter, är stress, oklarhet i roller eller beroende av ledaren eller att anställda blir överväldigade. Anställda kan även känna sig mindre kopplade till sina arbetsuppgifter och bli utmattade. Studien bidrar med information om hur ledarskapet kan hjälpa till att främja anställdas hälsa samt hur ledarskapsegenskaper inverkar på välbefinnande bland arbetstagarna. Resultaten indikerar också att forskning om anställdas välbefinnande är viktigt och att det skulle behövas ännu mer kunskap om ledarskapets betydelse för anställdas välbefinnande då huvudbetoningen i forskningen i dagens läge ligger på organisatoriska resultat och anställdas arbetsprestationer

Feedback är en central del av kommunikation inom organisationer och används ofta som ett verktyg för att påverka arbetstagare. Syftet med denna litteraturöversikt är att granska olika aspekter av feedback och feedbackens betydelser för arbetstagare i organisationer. Metoden som används är en litteraturöversikt, där både äldre och nyare teori och empiriska studier granskas. I avhandlingen presenteras centrala aspekter av feedback som tidigare forskning har identifierat, bland annat feedbackens aktörer, riktningar och fokus. För att undersöka feedbackens betydelser för arbetstagare fokuseras det i avhandlingen på vilken betydelse feedback har för arbetstagarens motivation, arbetsattityder, självkänsla och kreativitet. Resultaten visar att feedbackens aspekter ofta är avgörande för feedbackens betydelse för arbetstagare. Bland annat kan negativ feedback som är strukturerad och specifik ha en motiverande effekt på arbetstagare, medan negativ feedback som är ostrukturerad kan minska på arbetstagares arbetstillfredsställelse och självkänsla. Positiv och tydlig feedback kan stärka arbetstagares motivation och kreativitet. Stödjande och regelbunden feedback samt en bra relation mellan arbetstagare och chef kan stärka arbetstagares arbetstillfredsställelse. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till en djupare förståelse av feedbackens betydelse för olika dimensioner hos arbetstagare. I avhandlingen efterlyses samtidigt vidare forskning i feedbackens aspekter och deras betydelse för arbetstagare till följd av svårgeneraliserade resultat, detta på grund av feedbackaspekternas bredd och komplexitet när det kommer till betydelsen för arbetstagare.

Studier visar att unga upplever sin psykiska hälsa som allt sämre och känner oro för framtiden. Samtidigt har dagens unga fått utstå flera kriser som påverkat deras vardag, och som därmed skulle kunna fungera som en bidragande orsak till ungas försämrade välmående. Syftet med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning ta reda på hurdana möjliga effekter globala kriser kan ha på ungas välmående och syn på framtiden. Utifrån detta formades tre forskningsfrågor; 1) Vilka konsekvenser kan globala kriser ha på ungas psykiska hälsa? 2) Vilka konsekvenser kan globala kriser ha på ungas syn på framtiden? och 3) Hur kan unga hantera dessa kriser? Avhandlingen har utförts i form av en litteraturöversikt, och litteraturen härstammar främst från socialpsykologiska journaler. De globala kriser som undersöks i denna studie har avgränsats till klimatförändringen och covid-19-pandemin. Majoriteten av tidigare forskning visar ett samband mellan bägge kriser och negativa konsekvenser på ungas välmående som ökning av ångest och depression, men alla resultat är trots allt inte enhetliga. Förutom de negativa konsekvenserna visar studier även att det finns positiva sätt för unga att hantera kriserna på, exempelvis genom användning av olika copingstrategier. Studier påvisar även samband mellan oro för klimatet och ökad klimataktivism. Vad gäller ungas syn på framtiden är resultaten inte lika tydliga, men tyder trots allt på en negativ effekt av kriserna på ungas framtidssyn. Litteraturöversikten bidrar med kunskap om både indirekta och direkta effekter av såväl klimatförändringen som covid-19-pandemin på ungas välmående, och resultaten antyder att globala kriser kan ha en negativ inverkan på ungas psykiska välmående och syn på den egna framtiden. En stor del av den redan existerande litteraturen har endast fokuserat på krisernas inverkan i utvecklade länder, och därför belyser litteraturöversikten även behovet av fortsatt forskning kring ämnet med särskild fokus på unga i utvecklingsländer.

Syftet med den här avhandlingen är att utgående från tidigare forskning ta reda på hur människans identitet konstrueras via konsumtion, specifikt via de produkter och varumärken människor väljer att köpa framöver andra. Avhandlingen är gjord i form av en litteraturöversikt och en central teori som avhandlingen baserar sig på är Henri Tajfels teori om social identitet. Resultaten visar att människor via konsumtion kan skapa och uttrycka sin egen identitet och samtidigt förstå den bättre. Konsumentbeteenden med vilka individen har som avsikt att konstruera sin identitet kan grunda sig i individuella målsättningar eller kollektiva sådana via de grupper som individen tillhör. Konsumtion kan stärka identiteten och känslan av stabilitet och trygghet, men samtidigt uppstår en paradox i och med att människor har ett behov av att passa in samtidigt som de vill vara unika och självständiga individer. Speciellt i dagens konsumtionssamhälle kan omgivningen lägga en stor press på individen att leva upp till förväntningar och att delta i samhället som en aktiv konsument. Med andra ord finns det alltså en koppling mellan människors identitetskonstruktion och konsumentbeteenden, men den är inte alltid helt entydig.

Finland har en åldrande befolkning samtidigt som födslotalen minskar. Det innebär att allt färre arbetstagare i framtiden ska finansiera välfärden. Vi måste därför finna nya lösningar inom socialvården. Familjevård för äldre kunde vara en pusselbit i sammanhanget. Serviceformen innebär att en äldre person flyttar in i familjevårdarens privata hem för boende, vård och omsorg. Familjevård kan också betyda att vård och omsorg ges i klientens eget hem och/eller endast under delar av dygnet. Forskning visar att i ett välfungerande familjehem förbättras klientens funktionsförmåga. Samtidigt är serviceformen samhällsekonomiskt resurseffektiv. Fokuset ligger på vad det finns för finländsk forskning om familjevård för äldre. En annan målsättning är att ta reda på vad forskningen säger om klientens valfrihet, delaktighet och självbestämmande. Metoden som används är litteraturöversikt och innehållsanalys. Resultatet visar att det finns mycket lite finländsk forskning om familjevård för äldre. Merparten av den forskning som gjorts har utförts av en och samma forskare och fokuserar på familjevårdarens perspektiv. Forskning ur klientperspektiv saknas. Den forskning som berör klientens valfrihet, delaktighet och självbestämmande inom familjevård för äldre påvisar att det finns motstridigheter på lagstiftningsnivå. I Finland är familjevård för äldre en ännu outvecklad serviceform med potential. Serviceformen är bra så till vida att den i ett välfungerande familjehem stärker klientens funktionsförmåga. Det är därför olyckligt att det råder brist på familjevårdare och att verksamheten inte utvecklats mer. För att utveckla familjevården borde allmänhetens kunskap om serviceformen öka, ansvarspersoner i välfärdsområdena utses och familjevårdarens arbetsvillkor förbättras. Slutligen borde familjevårdslagen uppdateras för att säkerställa klientens självbestämmanderätt.

Ett stort fokus läggs i nyhetsmedierna på social- och hälsovårdsorganisationer eftersom deras tjänster påverkar och används av majoriteten av populationen. Dessa organisationer har de senaste åren kämpat med otillräckliga budgetmedel och reformer som påverkat ett stort antal arbetstagare. En stor andel av medarbetarna inom dessa organisationer drabbas av höga nivåer av stress samt utbrändhet. Ett dåligt ledarskap har kopplats till ökningar av uppsägningar inom dessa organisationer. Därför har tjänande ledarskap visats vara nyttigt när det kommer till organisationsförändringar eftersom det kännetecknas av att vara empatiskt och stödjande. Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning undersöka fördelar och utmaningar med tjänande ledarskap i social- och hälsovårdsorganisationer. Resultaten av studien visade att tjänande ledarskap som utvecklats av Greanleaf kan anses vara en förebyggande åtgärd för att minska på stress och utbrändhet bland medarbetare inom dessa social- och hälsovårdsorganisationer. Fenomenet har studerats genom bland annat den sociala utbytesteorin, den sociala inlärningsteorin och genom ett fokus på det organisatoriska medborgarskapet. Ledarskapsstilen har även visats öka sociala kapitalet som kopplats till byggande av bättre relationer, samarbete och stöd inom arbetsteamet. Tjänande ledarskap har också visat sig ha positiva förebyggande effekter på arbetsplatsmobbning. Dock har ledarskapsstilen utmanats av andra studier genom kritik av validiteten och kausaliteten av studiernas resultat.

Sammandrag Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Minna Jägerholm Arbetets titel: Utmattad till bristningsgränsen En litteraturstudie om arbetsrelaterad utmattning: definition, utveckling och betydelsen av socialt stöd Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2025 Sidantal:31 Nyckelord: arbetsrelaterad utmattning, emotionell utmattning, depersonalisering, socialt stöd, självförmåga Handledare: Anna Henning Förvaringsställe: E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Arbetsrelaterad utmattning är ett växande samhälleligt problem, i Finland riskerar var fjärde person i arbetsför ålder att drabbas av arbetsrelaterad utmattning. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning belysa fenomenet arbetsrelaterad utmattning, dess utveckling samt betydelsen av det sociala stödet i samband med arbetsrelaterad utmattning. Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsrelaterad utmattning består av tre dimensioner: oändlig trötthet, cyniskhet och en upplevelse av att arbetsprestationen blivit sämre. Även försämrad kognitiv förmåga och svårigheter att hantera känslor kan vara tecken på arbetsrelaterad utmattning. Utvecklingen av arbetsrelaterad utmattning sker långsamt som en följd av långvarig kronisk stress. Upplevelsen är individuell och utvecklingen av arbetsrelaterad utmattning följer inte en enhetlig struktur. Tidigare studier har kommit fram till att den psykosociala miljön kan ha en betydelse för arbetsrelaterad utmattning och att det sociala stödet kan ha en skyddande verkan. Resultatet av litteraturgenomgången visar att socialpsykologisk forskning delvis har en enhetlig uppfattning om arbetsrelaterad utmattning och att det sociala stödet från chefer, medarbetare och familj har en betydelse för arbetsrelaterad utmattning. Framför allt är arbetsrelaterad utmattning ett komplext och mångfasetterat samhälleligt problem som kräver ytterligare forskning.