Soc&Kom
Recent Submissions
-
(2024)En viktig del av socialt arbete med barn är att ge dem möjlighet att vara delaktiga i sin egen process. Dokumentationen av klientarbetet kan ge barn en chans att göra sin röst hörd genom att deras åsikt, känslor och upplevelser antecknas. Dokumentationen utgör också en stor del av det praktiska sociala arbetet och dess inverkan på klientarbetet är betydelsefullt. Mitt syfte med denna kandidatavhandling var att få en fördjupad förståelse över delaktighetens betydelse för barn då det kommer till dokumentationen inom socialt arbete. Studien är en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2014–2024. Genom en innehållsanalys visade resultatet att barns delaktighet främst tar sig uttryck genom att barns röst på olika sätt kommer fram i dokumentationen och att vissa av barnen får möjlighet att läsa dokumentationen och korrigera något av innehållet i texten. Barnens röst kunde komma fram genom direkta citat eller genom dialoger i dokumentet. Det framkom också att dokumentationen kunde ske tillsammans med barnet. Resultatet visade även att delaktighet har en betydelse för klientsäkerheten samt för barns identitetsutveckling. En studie antydde också att delaktighet i dokumentationen kan hämma interaktionen mellan klienten och socialarbetaren. En viktig slutsats är att det kräver både professionell kompetens och strukturella förutsättningar för att säkerställa att barn verkligen får möjlighet att vara delaktiga. En annan viktig slutsats är att det behövs utbildning och ökad medvetenhet bland socialarbetare och andra yrkesverksamma om vikten av att inkludera barn i dokumentationen. För att säkerställa att delaktigheten är genuin och inte bara en symbolisk gest, krävs det att socialarbetare är medvetna om både de rättsliga och praktiska aspekterna av barns delaktighet.
-
(2024)I denna uppsats kombineras den snabbt utvecklande digitaliseringen med socialt arbete. Syftet är att undersöka om och hur digitala verktyg (bland annat e-post, videosamtal och chattjänster) kan bidra till återhämtningen från alkohol- eller drogmissbruk. Uppsatsens fokus ligger på två forskningsfrågor: 1) Vilka för- och nackdelar ser klienter och professionella inom missbruksområdet i Norden med användandet av digitala verktyg och metoder i socialt arbete? 2) Hur inverkar digitala arbetsmetoder på det sociala arbetets verksamhetsmiljö? En litteraturöversikt av sju nordiska artiklar inom ämnet framgår att digitala verktyg och arbetsmetoder kan vara fördelaktiga i redan inledda relationer mellan professionell och klient, exempelvis genom att underlätta kontakt. Digitala verktyg upplevs objektiva, tidseffektiva och att de kan bidra till en mer jämlik relation. Att implementera digitala lösningar på arbetsplatsen försvåras av otillräckliga ekonomiska resurser, negativa attityder hos personal och ledning samt tids- och personalbrist. Resultaten visar att digitala verktyg inte bör ersätta fysiska möten helt, eftersom sårbara klientgrupper riskerar att exkluderas. Mer specifik forskning behövs inom detta område för att veta om det är värt att satsa på att utveckla digitala stödtjänster.
-
(2024)Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka (1) faktorer som bidrar till förekomsten av arbetsplatsmobbning, (2) konsekvenser av arbetsplatsmobbning för den psykiska hälsan och ohälsan hos offret och (3) hur arbetsplatsmobbning kan förebyggas för att skydda offrets psykiska hälsa. Arbetsplatsmobbning definieras ofta i forskning som när en person regelbundet och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera på arbetsplatsen och offret har svårt att försvara sig mot dem. Genom en litteraturgenomgång identifieras centrala orsaker, både individuella och organisatoriska, såsom offrets egenskaper, brist på stödjande ledarskap och ogynnsam organisationskultur som faktorer till mobbning. Arbetsplatsmobbning är ett komplicerat fenomen som kan leda till allvarliga psykiska problem som depression, ångest och minskat självförtroende, vilket både påverkar individens välbefinnande och arbetsplatsens förmåga att fungera effektivt. Mobbning kan lindras med hjälp av förebyggande åtgärder, som till exempel genom utbildningar och riktlinjer om skapandet av trygga arbetsmiljöer. Sammanfattningsvis orsakas mobbning av flera faktorer och en ökad medvetenhet, tydliga policyn samt uppföljning om de faktorer som orsakar mobbning är avgörande för att skapa långsiktiga lösningar och skydda de anställdas psykiska hälsa.
-
(2024)Mitt syfte med avhandlingen är att redogöra för den utveckling som bestämmelsen om rån genomgått under åren och tydliggöra var gränsen dras mellan rån och utpressning. Fokus ligger på bestämmelsen om rån och hur man ser på rån och utpressning i Finland. Avhandlingen tar upp och diskuterar diverse rättspropositioner, lagstiftning, litteratur som behandlar straffrätt och några prejudikat om rån och den s.k. övergångsbestämmelsen. Avhandlingen har skrivits med stöd av den deskriptiva metoden. I analysen diskuteras de förändringar som skett, hotets roll i brottsrekvisitan och mer djupgående straffet för vart och ett brott samt dess olika former. Slutligen diskuteras övergångsbestämmelsen som kan anses motsvara lindrigt rån, där regler om stöld och misshandel kan bli aktuella. Som slutsats kan dras att de förändringar för bestämmelsen om rån som haft störst betydelse för strafflagen är övergångsbestämmelsen, den fjärde förutsättning som lagts till för grovt rån och införandet av bestämmelsen om förberedelse till grovt rån. Som straff består alternativen av böter eller fängelse vid övergångsbestämmelsen (exkluderat grov misshandel) och utpressning. Om straff ges på fängelse vid utpressning är fortfarande den tid som högst kan spenderas där, kortare än det som ges vid rån. Då däremot det enda alternativet vid rån är fängelse. En förändring kan observeras i när skillnaden är större och mindre hos brottens straffskalor. Skillnaden är minst vid de olika formerna av stöld och utpressning. En aning större vid jämförelse av stöld, misshandel och utpressning med rån i dess grundform. När det kommer till maximum för straffskalorna finns den största skillnaden mellan förberedelse till grovt rån, stöld och misshandel jämfört med grovt rån.
-
(2024)I avhandlingen analyserar jag sociologiskt vilka maktrelationer som existerar i mötet mellan vårdnadshavare och socialarbetare inom barnskyddet. Avhandlingen är en litteraturöversikt där jag använder mig av redan existerande litteratur inom forskningsområdet. Syftet med avhandlingen är att studera hur en asymmetrisk maktrelation mellan vårdnadshavare och socialarbetare konstrueras. Denna maktrelation analyserar jag med hjälp av ett relationellt maktperspektiv som baserar sig på Michel Foucaults maktförståelse. Jag analyserar också socialarbetarens makt genom ett institutionellt perspektiv och undersöker hur barnskyddets institutionella ramar skapar en maktlöshet hos socialarbetaren. Dessutom analyserar jag hur vårdnadshavarens sociala position som underlägsen i maktrelationen konstrueras genom att studera begreppet sårbarhet och hur en familjs sociala sammanhang inverkar på huruvida den konstrueras som sårbar. Slutligen implementerar jag ett intersektionellt perspektiv för att förstå hur sårbarheten konstrueras beroende på faktorer som klass, kön och etnicitet. Mina slutsatser för avhandlingen är att maktrelationen mellan socialarbetare och vårdnadshavare är särskilt komplex, och går att analysera genom ett relationellt, institutionellt och strukturellt perspektiv. Alla dessa nivåer inverkar på hur en asymmetrisk maktrelation konstrueras mellan vårdnadshavare och socialarbetare, och hur maktasymmetrin genererar sårbarhet.