Soc&Kom
Recent Submissions
-
(2025)Syftet med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning undersöka hur exponering för kropps- och utseendeideal på sociala medier potentiellt kan forma unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Utseendejämförelser är ett allmänt förekommande och oundvikligt fenomen på sociala medier, speciellt på bildbaserade plattformar. Dessa plattformar används mest av unga kvinnor och som en biprodukt av användningen ökar risken för exponering för kropps- och utseendeideal. Tack vare teknologins framsteg är det lättare att manipulera och redigera bilder för att verka mera eftersträvansvärd, vilket har lett till att orealistiska och ouppnåeliga mål skapats. I den här avhandlingen granskas problemet från två perspektiv: som observatör och som presentatör. Som observatör betraktar individer bilder och/eller videor och som presentatör laddar individer upp bilder och/eller videor på sociala medier. Viktiga teorier som behandlas är Festingers teori om social jämförelse och Goffmans teori om självets presentation. Resultaten visar att olika faktorer potentiellt kan bidra negativt eller positivt till unga kvinnors självkänsla, kroppsbild och kroppsnöjdhet. Faktorer som visat sig ha betydelse är mängden spenderad tid på sociala medier, användningsfrekvensen av sociala medier, antalet följaren/vänner på sociala medier samt exponering för fitspiration, kroppspositivism och kroppsneutralitet. De flesta bidragande faktorer kan kopplas till teorin om social jämförelse och teorin om presentation av självet.
-
(2025)Sammandrag Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Minna Jägerholm Arbetets titel: Utmattad till bristningsgränsen En litteraturstudie om arbetsrelaterad utmattning: definition, utveckling och betydelsen av socialt stöd Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2025 Sidantal:31 Nyckelord: arbetsrelaterad utmattning, emotionell utmattning, depersonalisering, socialt stöd, självförmåga Handledare: Anna Henning Förvaringsställe: E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Arbetsrelaterad utmattning är ett växande samhälleligt problem, i Finland riskerar var fjärde person i arbetsför ålder att drabbas av arbetsrelaterad utmattning. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning belysa fenomenet arbetsrelaterad utmattning, dess utveckling samt betydelsen av det sociala stödet i samband med arbetsrelaterad utmattning. Tidigare forskning har kommit fram till att arbetsrelaterad utmattning består av tre dimensioner: oändlig trötthet, cyniskhet och en upplevelse av att arbetsprestationen blivit sämre. Även försämrad kognitiv förmåga och svårigheter att hantera känslor kan vara tecken på arbetsrelaterad utmattning. Utvecklingen av arbetsrelaterad utmattning sker långsamt som en följd av långvarig kronisk stress. Upplevelsen är individuell och utvecklingen av arbetsrelaterad utmattning följer inte en enhetlig struktur. Tidigare studier har kommit fram till att den psykosociala miljön kan ha en betydelse för arbetsrelaterad utmattning och att det sociala stödet kan ha en skyddande verkan. Resultatet av litteraturgenomgången visar att socialpsykologisk forskning delvis har en enhetlig uppfattning om arbetsrelaterad utmattning och att det sociala stödet från chefer, medarbetare och familj har en betydelse för arbetsrelaterad utmattning. Framför allt är arbetsrelaterad utmattning ett komplext och mångfasetterat samhälleligt problem som kräver ytterligare forskning.
-
(2025)Metoden för denna avhandling är litteraturöversikt. Syftet är att, utgående från tidigare forskning, undersöka hur anhöriga påverkas av att leva med en familjemedlem som har schizofreni och på vilket sätt vården kan erbjuda stöd åt den sjukas anhöriga. På basis av syftet skapades tre forskningsfrågor: 1) Hur påverkas anhörigas livskvalitet av att leva med en familjemedlem som har schizofreni, 2) Vilka utmaningar upplever anhöriga i sitt stöd till en familjemedlem med schizofreni och 3) Hur kan vården erbjuda stöd åt anhöriga till en familjemedlem med schizofreni? Resultaten visar att anhöriga ofta upplever en hög vårdbörda, vilket påverkar deras livkvalitet negativt. Vanliga utmaningar som anhörigvårdare kan uppleva är känslomässig belastning, praktiska svårigheter och etiska dilemman. Trots vårdbördan och olika vardagliga utmaningar upplever vissa anhöriga även positiva effekter av vårdgivandet, såsom bättre sammanhållning i familjen och personlig utveckling. Skillnader i olika sociodemografiska faktorer, såsom kön, utbildningsnivå och ekonomisk status, påverkar också anhörigas upplevelse av vårdgivandet. Vårdinsatser som psykoedukation och vårdmodellen för öppen dialog har visat lovande resultat för att minska på vårdbördan och förbättra livskvaliteten hos anhöriga. Trots de lovande resultaten behöver man forsatt forskning från olika länder, inkludera fler manliga anhöriga i studierna och utreda långsiktiga effekterna av vårdinsatserna för den sjuka och dennas anhöriga för att öka generaliserbarheten av resultaten.
-
(2025)Syftet med denna avhandling är att redogöra för vilka socialpsykologiska processer som skapar sådan fientlighet mot andra människor som leder till kollektiva våldshandlingar. Avsikten med detta är att sammanställa socialpsykologisk kunskap om sådana socialpsykologiska strukturer som står i vägen för fred. Materialet har samlats genom systematiska litteratursökningar från olika vetenskapliga databaser och det teoretiska materialet består huvudsakligen av socialidentitetsteoretiska (SIT) verk från senare 1900- talet och början av 2000-talet. Teoribildningen stärks av och jämförs med andra socialpsykologiska teorier och forskning kring utgruppsfientlighet och kollektivt våld. Till dessa hör Albert Banduras teori om moraliskt disengagemang och vissa tillämpningar av diskursanalys och subjektspositioneringsteori. Litteraturöversikten beskriver systematiskt olika socialpsykologiska mekanismers bidrag till konstruktionen av fienden, börjandes från självkategoriseringsprocessen som är en central del av varseblivningen. Kollektiva våldshandlingar kräver också ideologiskt berättigande, som bland annat tar sin form i en stereotyperad uppfattning av utgruppen som ett existentiellt hot mot den absolut goda ingruppen. Konformistiska grupprocesser och ledarfigurer bidrar genom olika diskurser till en ytterligare radikalisering av gruppmedlemmarna, som skapar ett narrativ där elimineringen av utgruppen blir en dygdig handling. Hat och våld gentemot fienden berättigas dessutom genom olika moraliska disengageringsstrategier, så som dehumanisering av offret. Litteraturöversikten visar att konstruktionen av fienden är beroende av flera sociala omständigheter som samverkar med en mängd psykologiska processer. Det finns mycket socialpsykologisk forskning angående konstruktionen av fienden och flera avslöjar många tankefel i hur människor berättigar hat och våld.
-
(2025)Syftet med den här avhandlingen är att utgående från tidigare forskning ta reda på hur människans identitet konstrueras via konsumtion, specifikt via de produkter och varumärken människor väljer att köpa framöver andra. Avhandlingen är gjord i form av en litteraturöversikt och en central teori som avhandlingen baserar sig på är Henri Tajfels teori om social identitet. Resultaten visar att människor via konsumtion kan skapa och uttrycka sin egen identitet och samtidigt förstå den bättre. Konsumentbeteenden med vilka individen har som avsikt att konstruera sin identitet kan grunda sig i individuella målsättningar eller kollektiva sådana via de grupper som individen tillhör. Konsumtion kan stärka identiteten och känslan av stabilitet och trygghet, men samtidigt uppstår en paradox i och med att människor har ett behov av att passa in samtidigt som de vill vara unika och självständiga individer. Speciellt i dagens konsumtionssamhälle kan omgivningen lägga en stor press på individen att leva upp till förväntningar och att delta i samhället som en aktiv konsument. Med andra ord finns det alltså en koppling mellan människors identitetskonstruktion och konsumentbeteenden, men den är inte alltid helt entydig.