Soc&Kom
Recent Submissions
-
(2025)I denna avhandling analyserar jag Stora Ensos kriskommunikation under flodpärlmusselkrisen 2024 med hjälp av Situational Crisis Communication Theory (SCCT) och W. Timothy Coombs principer för effektiv kriskommunikation. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av Stora Ensos pressmeddelanden, en nyhetstext på företagets webbplats, offentliga uttalanden och presskonferens. Resultaten visar att Stora Enso till stor del följde SCCT:s rekommenderade strategier genom att använda återuppbyggande strategier, men att kommunikationen samtidigt brister i att uppfylla Coombs principer för effektiv kriskommunikation. Kommunikationen präglas av bristande transparens och motstridiga budskap. Bristen på snabbhet och konsekvens i kommunikationen försvårar ytterligare krishanteringen. Företaget kombinerade återuppbyggande strategier med justerande information, men använder även förminskande strategier, vilket kan underminera dess ansvarstagande. Analysen stödjer tidigare forskning som pekar på SCCT:s begränsningar i förebyggbara kriser, särskilt när företaget har en negativ historia av kriser. Jag diskuterar även den kritik som riktas mot SCCT:s brist på emotionella och moraliska aspekter i krishantering. Teorin fungerar som ett användbart verktyg då man vill analysera kriskommunikation, men har begränsningar i komplexa kriser där företag redan har ett skadat rykte.
-
(2025)Mitt syfte med den här avhandlingen är att med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys kartlägga kristna insändare i Österbottens Tidning (ÖT) och Hufvudstadsbladet (HBL). Fokus ligger på att jämföra frekvensen av kristna insändare samt innehållet för att identifiera övergripande teman och mönster i tidningarna. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om det offentliga rummet, regionala skillnader i religiös tillhörighet, religion i media och insändarnas roll i samhället. Resultatet visar att ÖT publicerar fler kristna insändare än HBL och att insändarna i ÖT oftare argumenterar för religionens betydelse i samhället, medan de HBL i högre grad problematiserar eller ifrågasätter kristendomens roll. Skillnaderna kan tolkas som en spegling av den historiskt starkare religiösa närvaron i Österbotten jämfört med huvudstadsregionen. Vidare diskuteras hur tidningarnas målgrupper och redaktionella inriktning kan påverka vilka insändare som publiceras.
-
(2025)Denna studie granskar gestaltningen av kvinnovåld i politiskt inriktade nyhetsmedier i USA genom en gestalningsanalys på rapportering av våldsdådet mot Rebecca Cheptegei i fyra artiklar i CNN och Fox News. Tidigare studier kring gestaltning av kvinnovåld i nyhetsmedier används som bakgrund. I denna studie granskas rubriker, ingresser och brödtext. Resultaten visar att gestaltningen av våldsdådet varierar mellan CNN och Fox News där tematisk gestaltning gentemot episodisk gestaltning utgör den största skillnaden. Därtill gestaltar Fox News en osäkerhet kring våldsdådet genom att ifrågasätta nyhetskällor och vem som bär ansvaret för våldsdådet. Resultaten visar också att följderna av våldsdådet påverkar gestaltningen. Utifrån dessa fynd diskuteras följderna av de olika gestaltningarna med tanke på allmänhetens uppfattning av kvinnovåld samt politisk polarisering. Trots sina begränsningar, ger denna studie intressanta insikter i hur två motstående politiskt inriktade nyhetsmedier varierar i gestaltningen av kvinnovåld och kan därmed utgöra en grund för framtida forskning om ämnet.
-
(2025)Denna avhandling analyserar det komplexa beroendeförhållandet mellan plattformar och migrantarbetare, där gig- ekonomin skapar både möjligheter och utmaningar. Plattformsekonomin marknadsförs som flexibel, men leder i praktiken till osäkra arbetsvillkor och fördjupad ojämlikhet, särskilt för migranter som gig-arbetare. Genom att framställa sig som teknologiföretag, undviker plattformarna arbetsgivaransvaret, vilket skapar en gråzon där gig- arbetarna klassificeras som egenföretagare och har därmed ingen rätt till en minimilön, pension eller annan social trygghet. Avhandlingen diskuterar även den osynlighet som kännetecknar matbudsarbetet. Utvecklingen kopplas till techfeodalism, där en liten elit kontrollerar både arbetskraft och användardata, samtidigt som den digitala utopin effektivt döljer de negativa konsekvenser som plattformskapitalismen medför.
-
(2025)Denna avhandling utforskar diskussionen kring gärningsmannens etniska bakgrund i Valkeakoski – fallet genom en kvalitativ innehållsanalys av en tråd på forumet Murha.info. Tidigare forskning om rasism och invandring i Finland, samt frågor som rör polariserad debatt och hatretorik på diskussionsforum och förtroendet för medier, utgör grunden för denna analys. Genom att granska diskussionens ton, återkommande mönster och argumentation ger avhandlingen en djupare förståelse. Resultaten visar en variation i åsikterna, särskilt i kommentarerna efter polisens utlåtande, där två tydliga argument angående gärningsmannens etniska bakgrund framträder. Utifrån dessa resultat diskuteras skillnader i argumentation, språkbruk och källanvändning i kommentarerna.