Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Soc&Kom

 

Recent Submissions

  • Honkakangas, Wilma (2025)
    Våld efter separation är ett allvarligt samhällsproblem som inte uppmärksammas tillräckligt i forskning och stödinsatser. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka forskning om våld efter separation i en familjekontext i Finland och Sverige, samt att undersöka de utsattas skyddsmekanismer för att hantera och motarbeta våldet. Utgående från avhandlingens syfte formulerades två forskningsfrågor: 1) Hur behandlas våld efter separation i en familjekontext i forskning i Finland och Sverige från de senaste tio åren? 2) Hur beskrivs de utsattas skyddsmekanismer i forskning från de senaste tio åren i Finland och Sverige för att hantera och motarbeta våld efter separation? Forskning inom detta område behövs för att få en bredare kunskap över fenomenet och utveckla metoder som stöder professionella i att skydda och hjälpa de utsatta. Materialet visar att det oftast är kvinnan och barnet som faller offer för våld efter separation inom familjen och att skyddet är begränsat för de utsatta. Resultatet identifierar ett behov av barnanpassade professionella praktiker inom socialt arbete för motverkande och skydd mot våld efter separation. Det professionella stödet behöver utvecklas vidare för att kunna hjälpa personer som utsatts för våld efter separation.
  • Panelius, Jens (2025)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka sambandet mellan politisk polarisering och valdeltagandet i olika demokratier i Europa. Länderna som undersöks är Sverige, Österrike, Tyskland, Nederländerna, Portugal, Lettland, Litauen, Polen, Ungern och Slovakien, länderna är indelade i gamla demokratier och nya demokratier. Resultaten tyder på att sambandet mellan politisk polarisering och valdeltagande är svagt för länderna då de jämförs alla tillsammans. Skiljer man åt länderna i gamla demokratier och nya demokratier ser man en tydligare skillnad, de gamla demokratiernas valdeltagande påverkas negativt av politisk polarisering medan de nya demokratiernas valdeltagande i sin tur påverkas positivt av politisk polarisering.
  • Björkell, Alex (2025)
    Kandidatavhandlingen undersöker förutsättningarna för att ändra prisvillkor i upphandlingskontrakt under kontraktsperioden då kontraktet blivit oskäligt gentemot leverantören. Främst fokuserar avhandlingen på sådana situationer där kontraktets oskälighet beror på oförutsebara omständigheter. Avhandlingen ska alltså ta ställning till under vilka förutsättningar och hur prisvillkoren i upphandlingskontrakt kan ändras ifall kontraktet blivit oskäligt gentemot leverantören på grund av förändrade omständigheter. Svaret på den första frågan ”under vilka förutsättningar” innebär en genomgång av förutsättningar för att priset kan ändras. Svaret på den andra frågan ”hur” innebär en beskrivning över olika sätt att ändra kontraktet på. I teoridelen gås igenom såväl ny litteratur angående kontraktsförändringar, som äldre välkänd litteratur . För att få svar på forskningsfrågan presenteras och analyseras fyra olika slags källor: annonser om kontraktsändringar i Hilma (web-tjänst där upphandlingar konkurrensutsätts), ett beslut av Konkurrens- och konsumentverket (KKV), en dom av högsta domstolen samt en dom av marknadsdomstolen. Avhandlingen illustrerar inom sin kontext en del av rummet för prisändringar genom att å ena sidan analysera prisändringar som varit tillåtna och å andra sidan prisändringar som inte varit tillåtna. Denna kunskap om upphandlingar kan vara speciellt nyttig för leverantörer då det kan påverka hurdana anbud de ger och hurdana prisändringar de kräver i fall av ändrade omständigheter. Avhandlingen strävar därmed till att bidra med sådan kunskap speciellt för leverantörer som erbjuder produkter eller tjänster för den offentliga sektorn.
  • Kallio, Katrina (2025)
    Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa, med utgångspunkt i ett biopsykosocialt perspektiv och Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Studien genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt och baseras på teoristyrd innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultaten visar att psykisk ohälsa hos ungdomar påverkas av en komplex växelverkan mellan biologiska sårbarheter, psykologiska resurser och sociala livsvillkor. På makronivå framstår socioekonomisk ojämlikhet, utbildningspress och otillräcklig tillgång till psykiatrisk vård som centrala riskfaktorer. På mesonivå spelar skolmiljön en avgörande roll, särskilt i relation till skolutmattning och känslan av socialt stöd. Även exosystemets utformning, såsom tillgång till välfärds- och elevhälsotjänster, har stor betydelse för ungas psykiska välbefinnande.
  • Kupari, Vanessa (2025)
    I denna kandidatavhandling undersöker jag hur digitalt våld riskerar att normaliseras i ungas romantiska relationer i och med de digitala mediernas brukarfunktioner som främjar ett effektiviserat psykiskt våld. Syftet med denna kandidatavhandling var att framställa hur ungdomar riskerar att bli en osynlig målgrupp och osynliga offer, och hur deras våldsupplevelser riskerar att inte tas på allvar, samt att öka förståelsen över hur typen och karaktären av våld kan se ut hos ungdomar. Avhandlingen är en litteraturstudie som genomförts kvalitativt, där 10 studier valts ut för vidare behandling. Materialet valdes ut genom en litteratursökning i databaserna EBSCO – academic search complete, Proquest och Sage, varefter materialet analyserades med hjälp av teoristyrd innehållsanalys och avhandlingens teoretiska referensram normaliseringsprocessen, som är utarbetad av Eva Lundgren (2012). Resultaten visar att beteenden som skulle klassas som våld av experter många gånger bland ungdomar anses som normala och lämpliga sätt att upprätthålla sina relationer över sociala medier. Ur studierna lyfts flera relevanta teman upp såsom könsskillnader, digitala mediers användarnormer och ungas egna uppfattningar om normalt beteende i parförhållande. Resultaten påvisar även att unga riskerar att utsättas för ett våld med unika särdrag, som det för tillfället inte finns tillräckligt med kunskaper om och diskurs kring. Det framkommer även att implikationerna är svåra, men att unga oftast inte benämner sina upplevelser som våld.