Browsing by Title

Anonymitet i journalistiken är ett centralt verktyg för att skydda källor, men det skapar samtidigt en balansgång mellan skyddet av informanter och allmänhetens rätt till transparens. Denna avhandling undersöker var gränsen går för anonymitetsanvändning inom journalistiken, med fokus på de etiska och juridiska aspekterna som påverkar beslut om att bevilja anonymitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys granskar jag journalistiska riktlinjer och praxis för att förstå hur anonymitet används i olika journalistiska sammanhang. Studien belyser hur anonymitet kan påverka trovärdigheten i nyhetsförmedling samt vilka risker och fördelar som uppstår för både journalister och deras källor. Resultaten visar att anonymitet är ett nödvändigt verktyg i vissa fall, men att använda anonymitet kräver tydliga motiveringar och ansvarstagande från journalistens sida.

I det finska samhället talas det mycket om barnskyddet samt antalet placeringar vilket har ökat länge. Syftet med denna avhandling är att granska huruvida den upplevda välfärden i samhället kan belysa den nästan kontinuerliga ökningen som har skett sedan 80-talets slut. Den upplevda välfärden ställs även i sin kontext med hjälp av de faktorer som har konstaterats vara påver-kande på basen av tidigare gjord forskning inom temat. Som empiriskt material använder jag European Social Survey (2002-2016). Den upplevda väl-färden mäter jag med en summavariabel bestående av variabler beskrivande lycka, hälsa och ekonomisk situation i lika stora andelar. Resultatet visade att läget hos de lägre inkomstgrupper är sårbar, vilket var för dem som hade barn. Bättre inkomster medförde högre upplevd välfärd och för dem vems inkomster hörde till de två högsta deciler var välfärden stabil, oberoende om man hade barn. De kontextualiserande faktorer som granskades var samhällsekonomi och individuell ekonomi, sociala omständigheter, alkoholkonsumtion och politiska val. Den gjorda granskningen stöder de tidigare resultaten om hur alkoholkonsumtion och ekonomisk situation påverkar. Den framhäver även det politiska beslutsfattandets roll både direkt då det omdefinierar gränser för t.ex. barn-skyddsanmälan eller -klientskap och indirekt genom resursfördelning till tjänster, styr ekonomisk politik eller bestämmer om utkomstskyddsförmåner. De granskade indikatorer för social gemen-skap visar ingen direkt koppling till antalet placeringar trots att tidigare forskning har funnit så.

Mitt syfte med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning granska motiv bakom användning av sociala medier samt hur den kan påverka individens självkänsla och välmående på ett positivt eller på ett negativt sätt. Avhandlingen har utförts som en litteraturstudie som inkluderar 24 referentgranskade artiklar och den svarar på följande tre forskningsfrågor: 1) Vilka är motiven till att man använder sociala medier? 2) Vilka är de positiva effekterna av användning av sociala medier? 3) Vilka är de negativa effekterna av användning av sociala medier? För att stöda resultaten har jag använt Baumeisters sociometerteori i samband med behandlingen av begreppet självkänsla och Festingers teori om social jämförelse i samband med effekterna av användning av sociala medier. Användarna av sociala medier har ett intresse för sin omvärld. De vill veta vad som pågår i deras bekantas liv, men de vill också följa med vad som händer i världen och samhället de lever i. Resultaten visar att det finns både positiva och negativa effekter med användning av sociala medier, men att det är viktigt att granska motiven bakom användningen för att kunna förstå effekterna som följer. Resultaten visar också att det inte går att dra slutsatserna att användning av sociala medier påverkar positivt eller negativt, för personer som t.ex. mår psykosocialt sämre vänder sig lättare till sociala medier för att söka tröst. I de fall där individerna använt social jämförelse så brukar användningen av sociala medier försämra individens välmående eftersom de utövar jämförelse uppåt, det vill säga, de jämför sig själva med personer som är mer framgångsrika än de själva.

Offentlig upphandling och dess påverkan på människor och mänskliga rättigheter har blivit allt mer uppmärksammat i och med globaliseringen och utvidgningen av företags och offentlig sektors upphandlingspraxis. Mark Bovens teori om ansvarsskyldighet hos offentliga aktörer betonar vikten av att politiska aktörer och institutioner hålls ansvariga på flera nivåer för att förbättra demokratiska processer och bygga förtroende. Bekämpning av människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande är av yttersta vikt för att främja mänskliga rättigheter och uppfylla avtalsskyldigheter. Det konstateras att Finland behöver aktivt arbete från företag, offentlig sektor och arbetsmarknadsparter för att respektera arbetsrättigheter och mänskliga rättigheter i praktiken. Bristerna i ansvarsskyldigheten inom EU och behovet av att stärka systemen för ansvarsskyldighet betonas, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och arbetslivet. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur ansvarsskyldighet för mänskliga rättigheter förverkligas inom den offentliga upphandlingen i Finland och att identifiera utmaningar och konsekvenser för mänskliga rättigheter samt förebyggande åtgärder för att hantera dessa i samband med Finlands offentliga upphandling.

Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka (1) faktorer som bidrar till förekomsten av arbetsplatsmobbning, (2) konsekvenser av arbetsplatsmobbning för den psykiska hälsan och ohälsan hos offret och (3) hur arbetsplatsmobbning kan förebyggas för att skydda offrets psykiska hälsa. Arbetsplatsmobbning definieras ofta i forskning som när en person regelbundet och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera på arbetsplatsen och offret har svårt att försvara sig mot dem. Genom en litteraturgenomgång identifieras centrala orsaker, både individuella och organisatoriska, såsom offrets egenskaper, brist på stödjande ledarskap och ogynnsam organisationskultur som faktorer till mobbning. Arbetsplatsmobbning är ett komplicerat fenomen som kan leda till allvarliga psykiska problem som depression, ångest och minskat självförtroende, vilket både påverkar individens välbefinnande och arbetsplatsens förmåga att fungera effektivt. Mobbning kan lindras med hjälp av förebyggande åtgärder, som till exempel genom utbildningar och riktlinjer om skapandet av trygga arbetsmiljöer. Sammanfattningsvis orsakas mobbning av flera faktorer och en ökad medvetenhet, tydliga policyn samt uppföljning om de faktorer som orsakar mobbning är avgörande för att skapa långsiktiga lösningar och skydda de anställdas psykiska hälsa.

Allt fler individer lider av arbetsrelaterad utmattning och i och med arbetsmarknadens förändrade form riskerar allt fler att drabbas av fenomenet. Att forska kring arbetsrelaterad utmattning är högst aktuellt i och med att fenomenet inte längre ses som något som enbart drabbar individer med vissa egenskaper eller personlighetsdrag, eller något som enbart är förekommande inom vissa branscher. Utmattning kan drabba vem som helst och förekommer inom alla branscher, samtidigt som det allt oftare orsakas av faktorer på arbetsplatsen. Syftet med den här litteraturöversikten är således att granska hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning med hjälp av olika interventionsprogram. Resultaten av studien visar att organisationer kan använda sig av två typer av interventionsprogram i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning: individinriktade och organisationsinriktade interventionsprogram. Individinriktade interventionsprogram riktar sig mot arbetstagaren eller arbetsgrupper/arbetsteam och används främst för att öka individens stressbemästringsförmåga samt för att modifiera individens copingstrategier till att vara mer adekvata vid upplevd belastning. Detta sker ofta genom olika stresshanterings- och skolningstillfällen. Individinriktade interventionsprogram uppmuntrar även individen till att försöka slappna av, vilket ofta sker genom olika ”mindfulness” program. Individen uppmuntras även till att omge sig själv med en positiv social omgivning där hen kan få socialt stöd. Organisationsinriktade interventionsprogram riktar istället för individen in sig på organisationen som helhet och används ofta för att ändra på risk- och stressfaktorer i arbetsmiljön. Organisationsinriktade interventionsprogram används också för att öka individens autonomi och beslutsfattanderätt i olika situationer på arbetsplatsen. Studien tyder på att båda formerna av interventionsprogram är effektiva i förebyggandet av arbetsrelaterad utmattning, men att kombinationen av dessa kan vara mer effektiv i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning än de enskilda interventionsprogrammen i sig. Studien tyder på att mer forskning om hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning behövs, eftersom de flesta åtgärderna inom interventionsprogrammen för förebyggande av utmattning tangerar förändringar som berör individen och hens stressbemästringsförmåga och inte faktorer som relaterar till organisationen. Detta trots att organisationen kan vara den förorsakande faktorn i uppkomsten av utmattning.

I den här kandidatavhandlingen undersöker jag skillnader i Svenska Yles rapportering om Finlands dam- och herrlandslag i fotboll under VM-kvalen som pågick under 2021 och 2022. Som metoder använder jag både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att undersöka användningen av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal i rapporteringen om damlandslaget jämfört med herrlandslaget. Fokus ligger alltså på att belysa skillnader i befintlig rapportering, snarare än att undersöka den ojämna fördelningen av utrymme i media mellan dam- och herridrott över lag. Tidigare forskning som jag redogör för i den här kandidatavhandlingen visar att damidrott och kvinnliga idrottare historiskt sett inte bara har underrepresenterats utan också trivialiserats bland annat på grund av att traditionellt sett maskulina värderingar är normen inom idrott. Med 16 artiklar från Svenska Yles webbplats som rapporterar om VM-kvalet för båda landslagen analyseras huruvida de historiska dragen stämmer in på Svenska Yles rapportering 2021 och 2022. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar en tydlig skillnad i förekomsten av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal, vilket indikerar att idrottsliga ideal betonas i högre grad i Svenska Yles rapportering om herrlandslaget än om damlandslaget. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen visar att de idrottsliga idealen i rapporteringen om herrlandslaget syftar på både enskilda idrottare och lag, medan de i rapporteringen om damlandslaget uteslutande syftar på landslaget som helhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar, på grund av ett förhållandevis litet material, svagare validitet än den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten bidrar ändå till fältet med att öppna upp för framtida forskning med liknande material. Trots en del begränsningar belyser studien behovet av fortsatta studier om skillnader i rapportering om dam- och herridrott.

The criminalization of homosexual acts and persecution of LGBTQ+ people is a serious global problem and therefore LGBTQ+ refugees can seek asylum on the basis of sexual orientation and gender identity in the European Union. The asylum process should protect LGBTQ+ refugees as they can be considered to belong to a particular social group subjected to persecution because of their sexual orientation and gender identity. However, as there are existing gaps in the legislation, the legislation is not always applied as it should be. Among other things, there has been a major problem in which way authorities should confirm the sexual orientation of asylum seekers and therefore illegal or criticized methods have arisen in the asylum process.

Detta examensarbete är en analys av två längre artiklar från Helsingin Sanomat i vilka förekommer porträtteringar av män med ätstörningar. Studien utgår ifrån kritisk diskursanalys och placerar således artiklarnas innehåll i ett bredare sociokulturellt sammahang samt granskar den lexikala stilen i en mikroorienterad innehållsanalys. Studien kontextualiseras av tidigare forskning i maskulinitet och relevant statistik över ätstörningar i Finland. Studien visar att ätstörningar anses vara genusbundna sjukdomar som således bara drabbar kvinnor. Riskerna detta innebär samt vikten av ansvarsfull nyhetsbevakning kring ämnet diskuteras utgående från existerande forskning. Studien påvisar att det i artiklarna som granskas återkommer ett tema om män som lider av ätstörningar i tystnad och osynlighet. Den lexikala stilen samt vissa närvarande implikationer i texterna fäster uppmärksamhet vid just det faktum att dessa personer är män, vilket kan tolkas som en betoning av den implicita inkongruensen i att en man lider av en ätstörning. Det måste dock påpekas att detta bara är en pilotstudie och att mer forskning kring ämnet behövs innan några breda slutsatser kan dras.

Empatisk trötthet, sekundär traumatisk stress och vikarierande trauma är närliggande psykologiska fenomen som kan påverka professionella som arbetar med klienter som genomgått trauma eller allvarliga livshändelser, såsom socialarbetare, läkare, akutvårdspersonal, psykologer och räddningspersonal. Uppskattningsvis löper cirka 50 % av dessa yrkesgrupper risk att drabbas under sina yrkesliv. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur 42 artiklar i vetenskapliga tidskrifter inom socialt arbete behandlar empatisk trötthet, sekundär traumatisk stress och vikarierande trauma – är de individuella eller organisationsrelaterade fenomen? Vilka eventuella lösningsstrategier finns det för att motverka dessa problem? Resultaten tyder på varierande perspektiv, men majoriteten av artiklarna betonar både individen och organisationen, medan andra fokuserar på utbildningens samt klientgruppens roll. Slutsatserna av resultaten och olika individuella samt organisatoriska lösningsstrategier sammanfattas.