Browsing by Title

Den här undersökningen är en komparativ studie. Mitt syfte är att jämföra webbrapportering i Jakobstadsregionen i den finska lokaltidningen Pietarsaaren Sanomat (PS) och den svenska lokaltidningen Österbottens Tidning (ÖT). Hittills har inga andra studier behandlat de lokala tidningarna i Jakobstadsregionen trots att den språkliga segregeringen mellan de finsk- och svenskspråkiga inom regionen länge har varit ett känt fenomen. Målet med forskningen är att åskådliggöra eventuella skillnader i den svenska respektive finska nyhetsrapporteringen och förklara vad dessa skillnader kan bero på. Det material som användes bestod av tidningarnas nyhetsflöde under tidsperioden 23.9–21.10.2019. Materialet användes sedan för att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa innehållsanalysen mättes 1) ingångssidans flöde och längd, 2) typer av nyheter som presenterades på ingångssidorna och 3) mängden gemensamma nyheter. I den kvalitativa Innehållsanalysen valdes två av de gemensamma nyheterna där a) textstruktur, b) grad av emotionalitet och c) uppföljning av nyheten analyserades. Resultatet tolkades i ljuset av social identitetsteori och etnolingvistisk identitetsteori. Resultaten visar att det fanns skillnader mellan den finska och svenska språkgruppen inom regionen i fråga om mängden rapporterade nyheter och språkgruppernas intressesfärer. I genomsnitt publicerade ÖT 280–350 nyheter i veckan medan PS publicerade 20–30 nyheter i veckan. På motsvarande sätt publicerade PS mellan 1–3 nya nyheter per dag medan ÖT publicerade omkring 30–40 nya nyheter per dag på sin ingångssida. Av alla de nyheter som publicerades var antalet gemensamma nyheter 39. ÖT:s svenska intressesfär verkar större än PS då fler nyheter och mera ingående artiklar publicerades om alla kommuner medan PS webbrapportering berör ett mindre område inom regionen och primärt publicerade nyheter som berör Jakobstad och kommuner där det bor en större andel finskspråkiga. I de två nyheter som valdes för noggrannare innehållsanalys kännetecknas den första nyheten av mer närhet och emotionell och redaktionell tyngd hos ÖT än hos PS, medan den andra nyheten visar på mer engagemang och positiv syn på tvåspråkighet i PS än i ÖT. I slutkapitlet granskas resultat och vald metod kritiskt och möjligheter till vidare forskning inom området diskuteras: Språkbarometern 2020, innehållsanalys med ett större sampel och kvalitativa intervjuer föreslås för att gå vidare med forskningen.