Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "medieforskning"

Sort by: Order: Results:

  • Fortelius, Simeon Felix (2020)
    Detta examensarbete är en analys av två längre artiklar från Helsingin Sanomat i vilka förekommer porträtteringar av män med ätstörningar. Studien utgår ifrån kritisk diskursanalys och placerar således artiklarnas innehåll i ett bredare sociokulturellt sammahang samt granskar den lexikala stilen i en mikroorienterad innehållsanalys. Studien kontextualiseras av tidigare forskning i maskulinitet och relevant statistik över ätstörningar i Finland. Studien visar att ätstörningar anses vara genusbundna sjukdomar som således bara drabbar kvinnor. Riskerna detta innebär samt vikten av ansvarsfull nyhetsbevakning kring ämnet diskuteras utgående från existerande forskning. Studien påvisar att det i artiklarna som granskas återkommer ett tema om män som lider av ätstörningar i tystnad och osynlighet. Den lexikala stilen samt vissa närvarande implikationer i texterna fäster uppmärksamhet vid just det faktum att dessa personer är män, vilket kan tolkas som en betoning av den implicita inkongruensen i att en man lider av en ätstörning. Det måste dock påpekas att detta bara är en pilotstudie och att mer forskning kring ämnet behövs innan några breda slutsatser kan dras.
  • Lönnqvist, Sarah (2020)
    Journalistiken genomgår en drastisk förändring i och med digitaliseringen och många av de regler och rekommendationer som tidigare präglat det journalistiska arbetet har förändrats eller upphört att existera. Det här gäller även rubriksättningen, samtidigt som rubrikens betydelse som artikelns skyltfönster enligt flera forskare har förstärkts på webben. För att läsa en artikel räcker det inte längre att bara förflytta blicken nedåt, på webben kräver det ett medvetet klick – och rubriken är allt oftare det enda som avgör huruvida vi väljer att klicka på en artikel eller bläddrar vidare på jakt efter någonting intressantare. I denna avhandling undersöks webbrubrikens roll i ett finlandssvenskt nyhetssammanhang. Studien är en induktiv kvalitativ innehållsanalys av webbrubriker på det finländska public service-bolaget Yles svenskspråkiga nyhetssida svenska.yle.fi. Syftet är att undersöka hurdana språkliga och strukturella likheter som finns i rubriker till artiklar som toppar den dagliga klickstatistiken. Studien kopplar även till det aktuella och omtalade clickbait-fenomenet genom att granska till vilken grad framåtreferering, en egenskap ofta sammankopplad med klickfiske, förekommer bland de insamlade rubrikerna. Den huvudsakliga forskningsfrågan är följande: Hurdana språkliga och strukturella likheter finns det mellan rubriker till artiklar som uppnått flest sidvisningar per nyhetsdag? och kompletteras med följande hjälpfråga: Förekommer framåtrefererande uttryck i de analyserade rubrikerna, och ifall de gör det, på vilket sätt används de? Materialet består av 105 nyhetsrubriker från tidsperioden 1/2018–1/2020 och samlades in i januari 2020. De likheter som kunde identifieras mellan rubrikerna är förekomsten av citat, personnamn, räkneord samt starka och värdeladdade ord. Därtill var en betydande andel av rubrikerna framåtrefererande och både ord- och teckenmässigt av det längre slaget. Resultaten kan tolkas som ett tecken på att läsare oftare tilltalas av personliga, berättande och beskrivande rubriker som gärna inkluderar eller engagerar dem på något sätt. Ett vardagligt och känsloväckande tilltal verkar locka bättre än väldigt sakliga och torra formuleringar. Upptäckterna är i linje med det som även tidigare forskningsresultat påvisar – att webbrubriker också på seriösa nyhetssajter alltmer går mot ett tilltal som tidigare associerats främst med tabloidpressen, en utveckling som antagligen har att göra med den hårdnade konkurrensen samt de sociala mediernas intåg och roll som primär nyhetskälla för allt fler människor. Samtidigt kan resultaten anses avspegla en ökad läsarmedverkan på webben och ett alltmer interaktivt förhållande mellan redaktion och publik.
  • Niskanen, Evelina (2022)
    Journalistiken har ett stort ansvar för hur olika teman presenteras och beskrivs i medier. När det gäller konstruktionen av genus blir det relevant hurdana beskrivningar som görs av könen i medietexter. Den ensidiga rapporteringen av kvinnor i medier är ett välkänt problem inom forskningen (Siivonen, Kjellman & Mannila 2021 s. 1) och därmed finns det skäl att noggrannare undersöka nyhetsteman där kvinnor framträder som nyhetssubjekt. I min kandidatavhandling är syftet att undersöka hur Miss Finland-tävlingen som kan anses vara en kvinnodominerad händelse, gestaltas i medier ur ett genusperspektiv. Materialet som analyseras är tre webbtexter från kvällstidningen Ilta-Sanomat. Texterna analyseras utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är hurdan diskursen kring tävlingen är, hur segern i tävlingen gestaltas samt huruvida kritiska röster som ifrågasätter tävlingen ingår. Av analysen framgår det att Ilta-Sanomat gestaltar tävlingen som en positivt laddad händelse som förväntas väcka positiva reaktioner. Artiklarna normaliserar utgångspunkten där kvinnor tävlar sinsemellan om vem som är allra vackrast och lämpar sig bäst att bli krönt till Miss Finland. Förutom iakttagelserna om hur tävlingen beskrivs är det också värt att notera att artiklarna dels upprätthåller stereotypier som enligt tidigare forskning förekommer i mediers kvinnorapportering.