Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "livsmedelsmärkningar"

Sort by: Order: Results:

  • Björklund, Rebecca (2025)
    Mål: Förpackningsmärkningar och kalorimärkta menyer är påverkningsmetoder på befolkningsnivå utformade med syftet att rikta konsumenter mot hälsofrämjande val, men deras inverkan på skadligt matbeteende beaktas sällan. Personer med ätstörningsbeteenden eller ätstörningar är sårbara för exponering till viktstigma, som kan skildras i märkningar. Målet med denna avhandling var att undersöka samband mellan förpackningsmärkningar och kalorimärkta menyer till förekomsten av skadliga viktkontrollsbeteenden och ätstörningar, med särskilt fokus på eventuella negativa konsekvenser. Metod: Litteraturgranskning gjordes i PubMed och Google Scholar, samt med hjälp av Scopus AI, med olika kombinationer av följande sökord: "eating disorder", "disordered eating", "eating pathologies", "anorexia nervosa”, “orthorexia”, “binge eating”, "calorie label", "traffic-light-label", "food label","front-of-package nutrition", "front-of-pack label", "nutritional value", "nutrition label", "government regulation", "food-marketing restriction" och "daily amount". Artiklar hittades även från lämplig litteraturs källförteckning. Till litteraturöversikten valdes 11 artiklar. Resultat och slutsatser: Vissa livsmedelsmärkningar verkar ha negativa följder på skadligt viktkontrollsbeteende, särskilt bland personer med ätstörningar, vilka oftare rapporterade negativa uppfattningar och erfarenheter av märkningarna. Skadliga viktkontrollsbeteenden var vanligare hos individer som oftare uppmärksammade och använde märkningarna. Även positiva eller neutrala uppfattningar om märkningarna framkom. Resultaten understryker vikten av att beakta hur påverkningsmetoder på befolkningsnivå kan påverka patologiska matbeteenden på individnivå. Studierna hade metodologiska olikheter och skiljde sig åt i hur skadliga matbeteenden identifierades och definierades. Endast ett fåtal studier beaktade faktiska ätstörningsdiagnoser. För att stärka resultatens tillförlitlighet behövs mer enhetliga och validerade mätinstrument och metoder, samt representativa urval som beaktar ätstörningars mångformighet.