Browsing by Subject "kommunikation"

Språklig kommunikation utgör en stor del av möten mellan patienter och vårdpersonal. I situationer där patientens och läkarens språkliga kompetenser inte är samstämmiga kan kommunikationen störas. I denna avhandling granskar jag skärningspunkten mellan språklig interaktion och hälsa ur en socialkonstruktionistisk synpunkt. Syftet är att undersöka den språkliga förståelsens roll för patientens hälsa och hälsouppfattning. Avhandlingen är en översikt av hälsosociologiska teorier, den socialkonstruktionistiska synen på språk, kommunikation och hälsa samt empiriska studier som granskat språkliga barriärer och andra komplikationer i en medicinsk kontext. Genom att analysera empiriska studier från en socialkonstruktionistisk synpunkt argumenterar jag att patienter har bättre förutsättningar för att känna sig trygga i läkarrelationer där språklig kommunikation prioriteras och att hälsovårdens kvalitet stiger då patienter och läkare förstår varandra. Jag gör detta genom att utgå från en syn på hälsa som socialt konstruerad och patient-läkarmöten som de ställen där en sjukdom definieras. För min analys granskar jag också vad det egentligen är som patienter och läkare gör när de talar med varandra och hur skillnader i språkkunskaper påverkar vårdens kvalitet.

Avhandlingen undersöker hur språktjänsten Duolingo använder sin maskot på Tiktok och vad maskotens funktion är. En maskot är en ”levande” symbol för ett varumärke och maskoten anses vara en brevbärare mellan varumärket och dess konsumenter. Alltfler företag har börjat använda sina maskotar på sociala medier, där maskoten kan marknadsföra företaget och samtidigt interagera med konsumenter. Avhandlingen granskade Duolingos Tiktok-konto under två perioder för att jämföra antalet interaktioner mellan perioderna med hjälp av en kvantitativ analys. Maskotens olika roller och deras funktioner för kontot granskades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av den kvantitativa analysen visar att antalet visningar och gilla-markeringar på kontot ökade efter att maskoten implementerades, vilket kan bero på maskoten. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att maskoten har nio olika roller i videorna, och rollerna kan delas in i fyra grupper enligt följande teman: maskotens persona, maskoten och kändisvärlden, hur maskoten främjar företaget och hur maskoten skapar engagemang på Tiktok. Maskoten har alltså flera olika funktioner för kontot – den bidrar till kontots framgång på Tiktok samtidigt som den används för att marknadsföra Duolingo.

Mål. Covid-19 pandemin tvingade majoriteten av alla organisationer att övergå till distansarbete. Och redan innan den finska regeringen tog beslutet om undantagstillståndet ökade distansarbete i Finland med över 70 %. Den sociala arbetsmiljön i en organisation är viktig för att organisationens arbete ska lyckas och för att mål ska uppnås. En viktig frågeställning är om organisationerna har lyckats bibehålla den sociala arbetsmiljön på samma sätt som i den traditionella arbetsmiljön. I denna avhandling undersöker jag hur den sociala arbetsmiljön har påverkats i ett fallföretag och hur man vidare kunde främja den sociala arbetsmiljön om det finns behov för det. Metoder. I denna avhandling används en kvalitativ forskningsstrategi i formen av en fallstudie. Fyra personer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsatser. Avhandlingens resultat visar att det finns både för- och nackdelar med distansarbete, men då det kommer till den sociala arbetsmiljön är det främst nackdelar som kommer upp. Fördelarna är mera flexibel arbetstid samt balans mellan arbete och fritid, bättre koncentration vilket i sin tur leder till högre produktivitet, mindre övervakning av arbetstagaren vilket leder till större ansvar åt hen samt tillgång till specialkompetens genom virtuella team. Nackdelar som kan förekomma är kommunikationsproblem, överflöd av information, arbetsplatsisolering, störningsmoment av olika slag, brist på mänsklig kontakt och det sociala stödet, sämre hälsovanor samt svårigheter för ledare att organisera arbetet via digitala kanaler. Man kunde vidare främja den sociala arbetsmiljön under distansarbete genom att ordna utbildning i digitalt ledarskap, fokusera på meta-kommunikation via digitala kanaler, från företagets sida se till att arbetstagarna har likadana förutsättningar för distansarbete och slutligen att ha ett fungerande system för att följa upp arbetstiden.

The aim of the study is to find out how children use language in everyday situations in pre-school and how the educators work with language in daily activities. Language is used on daily basis in various situations and is therefore one of the most important things to work with in kindergarten and pre-school. Because of this there is a large responsibility on the educators to offer children opportunities to develop their language. The theoretical part of the study deals with language and communication, children’s language development, theories about language development, instructions provided by pre-school education curriculum and finally, some previous research done in the area. The study is qualitative and the material was gathered through observations and interviews. A child group of 26 pre-school children were observed for six days and three educators working in the group were interviewed. The interviews with the educators were made after the observations. The interviews were recorded and transcribed for easier analysis. The material was analysed by qualitative content analysis. The observations revealed that children’s conversations are both play and fantasy related as well as reality based. Their conversations also contained dialect and influences from the English language. Approximately one third of the children were bilingual and their language background appeared in some situations. The interviews revealed that all three educators were aware of the importance of working in a purposeful way with language development in daily activities. Language stimulation has to be planned in a way that supports all children, because different needs exist for each individual child. All three informants are aware of the importance of being a linguistic model for the children.

Facebook är ett social nätverk som har sedan dess lansering år 2004 blivit mycket populärt. Facebooks popularitet har väckt intresse hos forskare som sedan undersökt samband mellan användningen av Facebook och t.ex. personlighetsdrag, psykiskt välmående, anknytningsmönster o.s.v. Flera forskare har påpekat möjliga problem som kan uppkomma då internet används och att flera av dessa problem är kopplade till de sociala delarna internet erbjuder, t.ex. sociala nätverk. Människan har ett behov av att kommunicera och vara i närheten av andra människor. Det har även undersökts i fall behovet av kommunikation och närhet är en medfödd egenskap hos människan. Avhandlingen granskar olika forskningsprojekt som gjorts om Facebookanvändning och dess möjliga påverkan på människans välmående. Resultaten tyder på att Facebook anses vara ett effektivt och informationsrikt kommunikationsverktyg, men samtidigt kan användningen av Facebook orsaka psykiska störningar, internetberoende och en mängd andra problem för människans välmående. Dessa problem verkar beröra mest tonåringar men enbart få utvecklar problematisk användning av sociala nätverk.

Tidigare forskning visar att ett gott samarbete mellan hem och skola kan bidra till att elever presterar bättre i skolan, känner ökad motivation och trivs bättre. Samtidigt finns det flera utmaningar som kan försvåra samarbetet, till exempel bristande kommunikation, tidsbrist och kulturella skillnader. Epsteins modell för föräldrainvolvering och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori ligger till grund för denna studie. Dessa teorier betonar vikten av att skola och hem samverkar för att skapa en trygg och stödjande miljö kring eleven. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur samarbetet mellan hem och skola påverkar elevers akademiska prestationer, vilka hinder som kan uppstå, samt vilka strategier som kan stärka samarbetet i grundskolan. Forskningsuppgiften är att öka förståelsen för hur samarbetet mellan hem och skola kan utvecklas för att stärka elevernas lärande och utveckling. Denna studie genomfördes som en beskrivande litteraturöversikt med syftet att sammanställa och analysera tidigare forskning om samarbetet mellan hem och skola och dess påverkan på elevers akademiska prestationer. Litteratursökningen genomfördes i databaserna ERIC och Google Scholar. Sökorden utgick från studiens forskningsfrågor och inkluderade bland annat ”föräldrainvolvering”, ”hem och skola” och ”elevers prestationer”. Urvalet begränsades till vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2016 och 2023, skrivna på engelska. Totalt inkluderades sju relevanta artiklar. Materialet analyserades genom en beskrivande ansats, där teman identifierades utifrån innehåll som rörde effekter, hinder och strategier kopplade till hem–skola-samarbete. Litteraturöversikten visade att ett fungerande samarbete mellan hem och skola hade en positiv inverkan på elevers akademiska prestationer. Föräldrainvolvering, i form av exempelvis läxhjälp, uppmuntran och deltagande i skolaktiviteter, bidrog till ökad motivation, bättre skolresultat och ökad trivsel i skolan. Forskningen visade också att samarbetet var särskilt viktigt för yngre elever och för barn i socioekonomiskt utsatta miljöer, där det kunde fungera som en skyddande faktor mot skolmisslyckanden. Samtidigt identifierades flera hinder som kunde påverka samarbetet negativt. Dessa inkluderade bristande kommunikation, språkliga och kulturella skillnader, socioekonomiska utmaningar samt brist på utbildning kring föräldrasamverkan hos lärare. Dessutom visade resultaten att många skolor använde ensidiga kommunikationskanaler, vilket försvårar dialogen mellan skola och hem. Strategier som lyftes fram för att stärka samarbetet var bland annat öppen och tillgänglig kommunikation, flexibla mötestider, riktad information och utbildning för både föräldrar och lärare. En positiv och välkomnande skolkultur, tillsammans med långsiktig planering och möjlighet till delaktighet, betonades också som viktiga faktorer.

Syftet med avhandlingen är att undersöka i vilken grad de finländska stiftelserna utnyttjar sociala medier för att vara närvarande i samhället. Sociala medier är i högsta grad en aktuell fråga för såväl kommunikations- som organisationsfältet, och eftersom sociala medier är ett relativt nytt fenomen är det intressant att undersöka hur sociala medier har integrerats i organisationers verksamhet och kommunikation. I avhandlingen granskas också hur aktiv dialogen mellan allmänheten och stiftelsen är och av vilken typ dialogen är. Metoden i avhandlingen är såväl kvantitativ som kvalitativ analys. Antalet följare och i vilka kanaler de 15 största finländska stiftelserna är i granskas genom den kvantitativa analysen. Den kvalitativa analysen gör en djupdykning i tre av de 15 stiftelserna i undersökningen. För de tre stiftelserna granskas antalet interaktioner på de tio senaste inläggen. Tolv av de 15 stiftelserna i undersökningen var aktiva på någon kanal i sociala medier. Tio stiftelser hade ett konto på Facebook, åtta på Instagram, sju på Twitter och sex på YouTube. Facebook var också den kanal där stiftelserna hade överlägset flest följare. I den kvalitativa undersökningen ingick tre stiftelser och deras tio senaste inlägg på Facebook. De flesta inläggen fick ett antal interaktioner, men inget av inläggen ledde till någon direkt aktiv dialog med allmänheten. Frågorna som presenteras i denna avhandling är komplexa och inte lätta att svara helt entydigt på. Jag har ändå belyst frågan ur olika perspektiv. Eftersom denna undersökning var småskalig kan man inte dra några allt för långtgående och allmängiltiga slutsatser från den. Det finns ännu mycket att undersöka på området om stiftelserna för en dialog med allmänheten via sociala medier. Frågor som hur påverkar stiftelsernas speciella förhållande till sina bidragsmottagare dialogen på sociala medier? Kan stiftelserna, trots sin särställning dra nytta av sociala medier? Däremot kan resultaten ändå anses ge en liten antydan om hur aktiva de finländska stiftelserna är på sociala medier och om de för en dialog med allmänheten via dem. På basis av denna undersökning verkar det som om en stor del av stiftelserna i Finland har konton på sociala medier, men kanske inte är så aktivt närvarande. Att vara närvarande på sociala medier är något som kunde gagna stiftelsernas PR-verksamhet. Som Forsgård & Frey (2010, 21) påpekar, kräver det en tid för en organisation att bygga upp bra PR-verksamhet. Därför lönar det sig för organisationen att bygga långvariga relationer med allmänheten via sociala medier för att kunna föra en äkta dialog om frågor som engagerar såväl stiftelsen som allmänheten.

The aim of this Bachelor’s thesis is to examine what expectations immigrant parents have from the Finnish kindergarten and what they think of multiculturalism, multilingualism and upbringing. The theoretical part is divided in six sections where the following concepts are analyzed: multiculturalism, acculturation, multilingualism, minority language and identity, multilingualism and upbringing, communication. This is a qualitative study and three people were interviewed. The criteria for the interviewed persons was that they are of foreign origin and that they talk another language than Finnish or Swedish with their children. The informants have Russian as their mother tongue; this does not mean though that they all are from Russia; they all come from different countries. The interviews were transcribed and analyzed in relation to the research questions. The results demonstrate that the central values that emerge in relation to the child's upbringing are health, safety, hygiene, responsibility, respect, rules and athletics. Parents are aware of the importance of language, both at the kindergarten and at home, but preserve their mother tongue that is Russian. The study shows that the culture in the kindergarten and home are relatively similar and that they must support each other. Kindergarten is considered a place where parents learn the structure of the society's culture. The results also indicate that parents want information about their child's everyday life, something that is appreciated and leads to a good relationship with the kindergarten.

The aim of this study is to get a deeper understanding for the kindergarten teachers experiences of augmentative and alternative communication (AAC) in kindergartens. The focus of this study is on the usefulness, benefits and applicability of AAC methods in the kindergartens activities. It is interesting to see how the kindergarten teachers experience AAC methods as a support for learning language and communication, because of the fact that all children learn in different ways. The theoretical part is the foundation for the study. It gives an insight into the matter of the subject, and introduces the basic facts about children’s communication and language abilities. The qualitative study was done by interview technique. The group that was studied included three kindergarten teachers from three different kindergartens in Swedish-Finland. To get more diverse answers the study was done in kindergartens were the occurrence of ACC is more frequent than in most kindergartens. The interviews were recorded and transcribed to ease the process of analyzing. Meaning concentration was a suitable analyzing method because the amount of gained material was large. The result indicates that the three kindergarten teachers use AAC for different purposes. In contrary all the informants use the alternative methods as a support for the language and communication abilities of the children. In comparison with the theory can be stated that the kindergarten teachers use similar methods with those that are listed in the literature, but the black and white support pictures are seen to be outdated. The kindergarten teachers don´t see any downsides with using the AAC methods but they all don´t concur over if all the children benefit of the methods. This thesis gives a picture of how AAC methods can be used in practice, especially with children between the ages of three and six. There´s near to no practical advice in the literature about AAC and this thesis can therefore be useful for later studies.

Utvecklingen av internet under de senaste tio åren har orsakat att idrottsklubbars egen kommunikation på sociala nätverkstjänster och deras webbplatser blivit en allt viktigare del av klubbarnas marknadsföring. Syftet med undersökningen var att se hur väl inhemska ishockeylag kommunicerar med sina supportar på sociala nätverkstjänster och på sina webbplatser, i jämförelse med ett antal nordamerikanska lag från NHL. Från den inhemska ligan undersöktes IFK Helsingfors, Kärpät, TPS och Tappara. Från NHL undersöktes Boston Bruins, Winnipeg Jets, Vegas Golden Knights och Minnesota Wild. Tjänsterna som beaktades var Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, Snapchat, klubbarnas egna mobilapplikationer och webbplatser. Studien genomfördes genom att följa hur ishockeyklubbarna använder sina webbplatser och konton på sociala nätverkstjänster under en två veckor lång period (9–22.4.2018). De sociala nätverkstjänsterna och webbplatserna kodades om till separata enheter där enheternas egenskaper fungerade som variabler. En kvantitativ innehållsanalys gjordes över resultaten. Undersökningen visade att det finns skillnader i klubbarnas kommunikation. De största skillnaderna mellan de inhemska och nordamerikanska klubbarna uppstod i användningen av Snapchat och i skapandet av innehåll till den egna webbplatsen. Bland de övriga enheterna fanns inte lika stora skillnader. De inhemska klubbarna använde sammanlagt 61,5 procent av de möjligheter som beaktades i undersökningen. Motsvarande siffra för NHL-klubbarna var 80 procent.