Browsing by bachelor's degree program "Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper"

Den radikalfeministiska sociala rörelsen 4B existerar i ett antifeministiskt samhälle där männen för närvarande genomgår en maskulinitetskris. Postfeministiska och neoliberala diskurser samt inflytande av den alltmer spridande konservatismen, har resulterat i en kvinnofientlig kultur. 4B-rörelsen, som fick sin början genom den feministiska omstarten i Sydkorea, protesterar mot den patriarkala och kvinnofientliga kulturen, samt regeringens objektifierande och restriktiva syn på reproduktiva rättigheter. Med hjälp av inramningsteorin kan man konstatera att ramarna 4B har konstruerat är relevanta, men rörelsen har betydande brister angående dess motiverande ramar och trovärdighet. Trots rörelsens spridning till väst, i och med Trumps omval, finns det en stor sannolikhet att rörelsen står inför alvarliga utmaningar.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som kännetecknas av hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Diagnostiseringen av ADHD har ökat under de senaste decennierna och ADHD är en av de vanligaste psykiatriska diagnoser hos barn. ADHD är kopplat till flera utmaningar, speciellt sociala. Syftet med denna litteraturgenomgång är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur ADHD påverkar romantiska relationer. Litteraturgenomgången sätter ett starkt fokus på utmaningar i en romantisk relation och ADHD men diskuterar även om det finns fördelar med ADHD i relationen. För att kunna hjälpa individer med ADHD krävs förståelse för och medvetenhet om konsekvenser av ADHD. Litteraturgenomgången fördjupar sig i självkänsla och våldsamt beteende som kopplats till ADHD och hur det påverkar en romantisk relation. Resultatet från litteraturgenomgången är att individer med ADHD upplever flera problem i romantiska relationer. Kopplingar har gjorts mellan bland annat ADHD, lägre relationstillfredsställelse, våldsamt beteende i romantiska relationer, låg självkänsla, ostabila relationer och maladaptiva copingmetoder som används i romantiska relationer. Detta kan leda till att välbefinnandet lider hos båda partnerna. Trots att ADHD även kan medföra positiva fördelar tyder forskning på att nackdelarna med ADHD är fler.

I denna kandidatavhandling diskuterar jag Åland ur ett internationellrättsligt perspektiv och med fokus på element som klassiskt och modernt sett karaktäriserar en nationalitet och nation. Frågan som besvaras är om Åland kan räknas som en nation i modern tid, ur en rättslig synvinkel. Som exempel på mer konkret argumentation ligger möjligheten till ett medborgarskap, Kosovos legitimitet och alternativ för Ålands status. Vid sidan om detta jämförs också den kosovanska och andorranska nationaliteten med den åländska hembygdsrätten. Genom att se frågan som mer rättsfilosofisk och försöka definiera vad som menas med en nation och en nationalitet, och med särskilt fokus på vad som skapar och legitimerar en stat kommer avhandlingen fram till att Åland inte är en nation enligt en kontemporär tolkning. Forskningsfrågan besvaras på så sätt att Åland inte är en stat, utan ett lagstadgat självstyrt landskap. Däremot öppnas dörrarna för att förtydliga Ålands status som exempelvis del av ett federalt Finland eller som en andra finsk nationalitet.

Alkoholmissbruk är ett allvarligt folkhälsoproblem som inverkar negativt på samhället, personen som missbrukar samt personens anhöriga och sociala omgivning. Mitt syfte med denna studie är att undersöka vad befintlig forskning visar om hur barn till föräldrar med alkoholmissbruk upplever och anpassar sig till de utmaningar som deras barndom innehåller. Barn är en population som i huvudsak påverkas sekundärt av alkoholmissbruk och de barn vars uppväxtmiljö präglas av alkoholmissbruk står inför ökad risk för psykologiska, kognitiva och sociala problem samt beteendeproblematik. Studien besvarar frågorna 1) vilken kunskap finns det gällande vilka utmaningar barn till föräldrar med alkoholmissbruk upplever? och 2) vilka copingstrategier använder barn för att hantera utmaningarna en förälders alkoholmissbruk medför? Det sociologiska barndomsperspektivet betonar barnets roll och påverkningsmöjligheter i de sammanhang barnet befinner sig i och utgör grunden för de attityder och synsätt som denna avhandling har på barn. Teorin om coping utgör tillsammans med barndomsperspektivet studiens teoretiska referensram och syftar till att ge ökad förståelse om varför och hur barnen hanterar utmaningar. Avhandlingen utförs genom en systematisk litteraturöversikt med tematisk analysmetod, materialet består av sex studier. Resultatet visar att barn som växer upp med en alkoholmissbrukande förälder upplever ett komplext och instabilt känsloliv, dålig vårdnad och oförutsägbart föräldraskap samt dysfunktionella stödnätverk. För att hantera utmaningarna använder sig barnen av copingstrategier såsom yttre socialt stöd, hantering av inre motiv och känslor, kontrollerande beteende och genom att ta en omhändertagande roll i familjen. Avhandlingens främsta kunskapsbidrag är insikten att barn till föräldrar med alkoholmissbruksproblem upplever komplexa och omfattande utmaningar under sin barndom, men samtidigt besitter en anmärkningsvärd förmåga att hantera dessa svårigheter och upprätthålla sitt välmående trots omständigheterna.

Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.

Denna avhandling undersöker fenomenen ansvar och stödbehov ur ett syskonperspektiv. Målgruppen är personer som har växt upp med syskon med intellektuella funktionsnedsättningar och syftet är att undersöka syskonens upplevelser av ansvar och stödbehov. Ämnet har valts eftersom tidigare forskning visar att syskonperspektiv sällan inkluderas i studier om uppväxt med barn med intellektuella funktionsnedsättningar. För att besvara dessa forskningsfrågor används kvalitativ intervjustudie, som utmynnar i en induktiv innehållsanalys. Studien består av fem intervjuer, varav alla informanter är vuxna syskon till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Valet av vuxna intervjupersoner grundar sig på etiska aspekter och möjligheten till reflektion i ett senare skede i livet. Fokus ligger trots detta på upplevelser från barndomen. Avhandlingen använder sig av ekologisk systemteori, utvecklad av Bronfenbrenner (1996) som teoretisk referensram. Systemteorin granskar individen ur större helheter och system, och lyfter fram att den individuella utvecklingen är ett resultat av de system individen befinner sig i, och hur dessa interagerar med varandra. Genom den kvalitativa innehållsanalysen skapas fyra teman som resultat av mina intervjuer. Mina teman formas genom transkribering och kodning av det insamlade intervjumaterialet. Dessa teman har döpts till: bli en hjälpare, motstridiga känslor, samtalsstöd och känna sig sedd. Genom dessa teman besvaras både hur syskon har upplevt ansvar under uppväxten, och vilka stödbehov som var och en önskar. Alla teman kopplas antingen till någondera eller båda av forskningsfrågorna.

Offentlig upphandling och dess påverkan på människor och mänskliga rättigheter har blivit allt mer uppmärksammat i och med globaliseringen och utvidgningen av företags och offentlig sektors upphandlingspraxis. Mark Bovens teori om ansvarsskyldighet hos offentliga aktörer betonar vikten av att politiska aktörer och institutioner hålls ansvariga på flera nivåer för att förbättra demokratiska processer och bygga förtroende. Bekämpning av människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande är av yttersta vikt för att främja mänskliga rättigheter och uppfylla avtalsskyldigheter. Det konstateras att Finland behöver aktivt arbete från företag, offentlig sektor och arbetsmarknadsparter för att respektera arbetsrättigheter och mänskliga rättigheter i praktiken. Bristerna i ansvarsskyldigheten inom EU och behovet av att stärka systemen för ansvarsskyldighet betonas, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och arbetslivet. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur ansvarsskyldighet för mänskliga rättigheter förverkligas inom den offentliga upphandlingen i Finland och att identifiera utmaningar och konsekvenser för mänskliga rättigheter samt förebyggande åtgärder för att hantera dessa i samband med Finlands offentliga upphandling.

Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka (1) faktorer som bidrar till förekomsten av arbetsplatsmobbning, (2) konsekvenser av arbetsplatsmobbning för den psykiska hälsan och ohälsan hos offret och (3) hur arbetsplatsmobbning kan förebyggas för att skydda offrets psykiska hälsa. Arbetsplatsmobbning definieras ofta i forskning som när en person regelbundet och över tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera på arbetsplatsen och offret har svårt att försvara sig mot dem. Genom en litteraturgenomgång identifieras centrala orsaker, både individuella och organisatoriska, såsom offrets egenskaper, brist på stödjande ledarskap och ogynnsam organisationskultur som faktorer till mobbning. Arbetsplatsmobbning är ett komplicerat fenomen som kan leda till allvarliga psykiska problem som depression, ångest och minskat självförtroende, vilket både påverkar individens välbefinnande och arbetsplatsens förmåga att fungera effektivt. Mobbning kan lindras med hjälp av förebyggande åtgärder, som till exempel genom utbildningar och riktlinjer om skapandet av trygga arbetsmiljöer. Sammanfattningsvis orsakas mobbning av flera faktorer och en ökad medvetenhet, tydliga policyn samt uppföljning om de faktorer som orsakar mobbning är avgörande för att skapa långsiktiga lösningar och skydda de anställdas psykiska hälsa.

I den här kandidatavhandlingen undersöker jag skillnader i Svenska Yles rapportering om Finlands dam- och herrlandslag i fotboll under VM-kvalen som pågick under 2021 och 2022. Som metoder använder jag både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att undersöka användningen av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal i rapporteringen om damlandslaget jämfört med herrlandslaget. Fokus ligger alltså på att belysa skillnader i befintlig rapportering, snarare än att undersöka den ojämna fördelningen av utrymme i media mellan dam- och herridrott över lag. Tidigare forskning som jag redogör för i den här kandidatavhandlingen visar att damidrott och kvinnliga idrottare historiskt sett inte bara har underrepresenterats utan också trivialiserats bland annat på grund av att traditionellt sett maskulina värderingar är normen inom idrott. Med 16 artiklar från Svenska Yles webbplats som rapporterar om VM-kvalet för båda landslagen analyseras huruvida de historiska dragen stämmer in på Svenska Yles rapportering 2021 och 2022. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar en tydlig skillnad i förekomsten av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal, vilket indikerar att idrottsliga ideal betonas i högre grad i Svenska Yles rapportering om herrlandslaget än om damlandslaget. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen visar att de idrottsliga idealen i rapporteringen om herrlandslaget syftar på både enskilda idrottare och lag, medan de i rapporteringen om damlandslaget uteslutande syftar på landslaget som helhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar, på grund av ett förhållandevis litet material, svagare validitet än den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten bidrar ändå till fältet med att öppna upp för framtida forskning med liknande material. Trots en del begränsningar belyser studien behovet av fortsatta studier om skillnader i rapportering om dam- och herridrott.

The criminalization of homosexual acts and persecution of LGBTQ+ people is a serious global problem and therefore LGBTQ+ refugees can seek asylum on the basis of sexual orientation and gender identity in the European Union. The asylum process should protect LGBTQ+ refugees as they can be considered to belong to a particular social group subjected to persecution because of their sexual orientation and gender identity. However, as there are existing gaps in the legislation, the legislation is not always applied as it should be. Among other things, there has been a major problem in which way authorities should confirm the sexual orientation of asylum seekers and therefore illegal or criticized methods have arisen in the asylum process.