Browsing by Title

Kanditatavhandlingens syfte är att undersöka vilka regler om konsultation av urfolken som binder den finska staten i beslutsfattandet och huruvida dessa regler möjliggör en verklig möjlighet till påverkan för samerna. Trots att samernas rättigheter ofta har beskrivits som en hög prioritet i Finland har man nämligen på nationell nivå fått ta emot en hel del kritik både för sin lagstiftning som berör konsultationsskyldigheten men även för hur den tillämpas i praktiken. Kandidatuppsatsen tar därför avstamp i den här kritiken för att undersöka hur konsultationer bör gå till enligt existerande rättsnormer samt hur Finlands implementering av dessa påverkar samernas reella möjligheter till inflytande. För detta ändamål används en kombination av den rättsdogmatiska och rättssociologiska metoden för att inte endast ge en bild av den gällande rätten utan även den kontext inom vilket rätten appliceras. På internationell nivå återfinns flera rättskällor som är av betydelse med tanke på Finlands internationella förpliktelser. I det här arbetet sker analysen utgående från de bestämmelser om konsultation som återfinns i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter (UNDRIP), Konventionen och ursprungsfolk och stamfolk (ILO nr. 169) samt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen). Vid granskning av dessa blir det däremot tydligt att det inte finns endast en entydig definition på vad konsultation av urfolken innebär och hur detta bör ta sig uttryck i praktiken. Ifråga om den nationella lagstiftningen utgör 9 § i sametingslagen den huvudsakliga rättskällan för konsultationer. Lagen föreskriver om myndigheternas förhandlingsplikt med samernas representativa organ Sametinget och begränsar sig till samernas hembygdsområde Sápmi. Vid sidan av relevant lagstiftning som berör konsultationsplikten, inkluderas även rättspraxis som berör urfolkens rätt till kultur, och en analys av den betydelse som konsultationer ges vid bedömningen av huruvida en kränkning av urfolkens rättigheter har ägt rum. Kandidatuppsatsen visar att förhandlingsplikten i 9 § i sametingslagen i sin nuvarande form är otydlig och att implementeringen av den ofta sker på ett bristfälligt sätt, vilket har en klart negativ inverkan på Sametingets möjligheter till verkligt inflytande i beslutsfattandet.

Kvinnliga parlamentariker representerar kvinnliga intressen i högre grad jämfört med manliga parlamentariker. Men det är ingen garanti för att alla kvinnliga parlamentariker skulle göra det. Jag problematiserar antagandet att deskriptiv representation automatiskt skulle leda till substantiell representation. Därför fokuserar forskningen på Sanna Marin och ställer frågan om hon har representerat kvinnor substantiellt. Sanna Marin väljs för att hon är den enda kvinnliga statsministern i Finland som har haft mandatet nästan en hel mandatperiod. Forskningen använder ”claims-making” som teori, för att bevisa att anspråk i rätta omständigheter är substantiell representation. Tidigare forskningar används för att utveckla begreppet ”feminin retorik” som ett verktyg i analysen. Feminin retorik definieras som skillnaden mellan kvinnliga och manliga parlamentarikers användning av retorik i parlament. Undersökningen genomförs som en kvantitativ innehållsanalys av Sanna Marins tal till riksdagen. Resultaten visar att Sanna Marin använde feminin retorik i en femtedel av stycken i talen till riksdagen. Vidare visar resultaten att substantiell representation kan påvisas när man granskar Marins retorik i kategorierna; social- och hälsovårdspolitik, arbets- och näringspolitik samt utbildnings- och kulturpolitik.

: I denna kandidatavhandling analyseras Västra Nylands välfärdsområdes nationalspråks-nämnds arbete med att producera och presentera en årsberättelse över svenskspråkig ser-vice i området för år 2023. Mera specifikt genomförs en processpårning av områdets centrala styrdokument samt de mötesprotokoll som berör årsberättelsen med resultatstyrning som fokus. Avhandlingens resultat visar på att nationalspråksnämndens arbete är uppbyggt kring resultatstyrning. Samt att resultatstyrning inte är ett helt oproblematiskt tillvägagångssätt under ett första verksamhetsår eftersom det förutsätter tidigare resultat.

Mordet på den sista ryska tsarfamiljen är en mytomspunnen händelse på många plan; historiskt, politiskt och i detta fall journalistiskt. Mordet skedde i en tid då massmedia började utvecklas och det är en av de främsta orsakerna till att det finns ett stort material av tidningsartiklar. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur man i Finland rapporterade om mordet på den sista tsarfamiljen. Ryssland spelar en viktig roll i Finlands historia och i och med denna avhandling undersöks även informationsförmedlingen länderna emellan. Med hjälp av en kvalitativ textanalys önskas få svar på frågorna: När skedde rapporteringen av mordet? Nämns någon av de andra familjemedlemmarna? Finns det någon källa till det påstådda? Hur beskrevs mordet i tidningen i stort? I analysen används elva artiklar som har blivit framsållade från tidningen Wiborgs Nyheter under en period på sex månader efter mordet. I resultatet av analysen framgår det att man i tidningen Wiborgs Nyheter rapporterade relativt effektivt om mordet på tsarfamiljen. Man använder sig alltid av källor i tidningen, om än i form av telegram från andra tidningar. I majoriteten av artiklarna nämns den övriga familjen. Beskrivningen av mordet är i vissa fall väldigt detaljrik men tidningen berättar ofta för läsaren att källorna inte är bekräftade.

I denna avhandling undersöks hurdan roll samarbete mellan den offentliga- och icke-offentliga sektorn har i Finlands offentliga internationella klimatfinansiering. Detta undersöks utgående ifrån en teoretisk referensram för styrning och organisering inom området. Genom samarbete kan man samla resurser från alla sektorer, både i form av kapital och kunskap. Det här är viktigt för att man effektivt ska kunna bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen, som är ett pressande och lömskt problem. Det finns ingen tid att förlora så det är viktigt att klimatfinansieringen genast utformas på bästa möjliga sätt. Man har alltmer börjat poängtera samarbetsmodeller för att bland annat mobilisera privat kapital men det finns ännu inte mycket bevis på hur bra dessa modeller faktiskt lyckas uppnå klimat- och utvecklingsmål. Därför undersöks också hurdana risker det finns med ökat samarbete samt hur dessa möjligen syns i Finlands internationella klimatfinansiering. I forskning beskriver man att styrningen inom internationell klimatfinansiering har gått från en interstatlig regim mot ett polycentriskt system där formella samarbeten med också icke-offentliga aktörer är framträdande. I Finlands långsiktiga plan för internationell klimatfinansiering framkommer globala, interstatliga aspekter tydligt. Fastän samarbete nämns i olika sammanhang ser det ut som om man kunde göra mycket mer på området. I Finlands plan identifierades flera potentiella utmaningar med ökat samarbete. Fastän det framkommer att samarbetsformer är attraktiva för klimatfinansieringen så finns det inte en lösning som passar alla situationer utan ibland kan det finnas lämpligare former för klimatfinansiering än samarbetsmodeller som har som mål att mobilisera privat kapital. Hur dessa samarbetsformer utformas och styrs blir också viktigt.

Det finländska välfärdssamhället står inför allt flera utmaningar, fattigdomen ökar, vi lever längre, segregationen växer, ekonomin sinar, vårdköerna drar ut och unga mår dåligt efter coronapandemin. För att kunna svara på behoven och nöden i vårt samhälle behövs många olika aktörer som kan utföra multiprofessionellt samarbete för att garantera att hjälpen når dem som är i behov av den. Mitt mål med denna avhandling är att belysa samarbete mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med diakoner och fått in två skriftliga svar på intervjufrågorna. Jag har i avhandlingen analyserat mitt material utifrån teorin om multiprofessionellt samarbete. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av mitt material. Av resultaten framgår det att ett sporadiskt samarbete existerar mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Samarbetet är inte organiserat på ett uttalat multiprofessionellt sätt. Ett mera aktivt samarbete och en ökad kännedom mellan diakoner och socialarbetare utlyses av respondenterna.

Vuxna med högre utbildningsnivå lever friskare och längre liv jämfört med sina lågutbildade jämnåriga, dessa skillnader är stora och ökar. För att förstå denna utveckling av ojämlikhet behöver vi kunskap om sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa sambandet mellan utbildning och hälsa med Pierre Bourdieus teoretiska begreppsapparat. Uppsatsens andra syfte är att analysera varför sambandet mellan utbildning och hälsa har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Frågeställningar som uppsatsen fokuserar på är: Vilka är de internaliserade och förmedlande processerna som påverkar sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa? Vilka samhälleliga strukturer och förändringar har förstärkt sambandet mellan utbildning och hälsa under de senaste decennierna? Uppsatsen är strukturerad i fyra kapitel. Kapitel 1 är ett inledande kapitel som presenterar uppsatsens ämne, syfte, frågeställningar och disposition. Kapitel 2 fokuserar på Bourdieus begreppsapparat och hur dessa är relevanta för sambandet mellan utbildning och hälsa. Kapitel 3 fokuserar på att analysera strukturella faktorer i det moderna samhället som är relevanta för att belysa sambandet mellan utbildning och hälsa idag. I kapitlet presenteras Hartmut Rosas begrepp som social acceleration, resonans, stress och alienation. Kapitel 4 diskuterar hur utbildning påverkar hälsa samt förtjänsterna med Bourdieus perspektiv för att studera sambandet mellan utbildning och hälsa. Kapitlet presenterar även en analys om varför sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa är allt starkare idag. Bourdieus teoretiska begrepp som är centrala i uppsatsen är habitus, livsstil och de olika formerna av kapital, kulturellt kapital, fysiskt kapital, socialt kapital och ekonomiskt kapital. Uppsatsens slutsatser är att bredare strukturella faktorer påverkar hälsa på individnivå. Bourdieu belyser hur de strukturella faktorerna, via habitus och de olika kapitalformerna, slår ut på individnivå. Förtjänsterna med Bourdieus begreppsapparat gällande sambandet mellan utbildning och hälsa är att de belyser mekanismer och internaliserande processer genom vilka objektiva betingelser slår ut genom ”nödvändighetens smak” som påverkar människors livsstilar och hälsa. Bourdieus begreppsapparat belyser logiken och den ogenomtänkta karaktären hos vardagliga praktiker. De objektiva förhållandena och de internaliserande processerna ger upphov till mera respektive mindre hälsosamma praktiker gällande exempelvis kost och motion, självomsorg och förhållande till den egna kroppen. Dessa har en allt större betydelse idag, i och med individualiseringen, konsumtionskulturen och ideologin om självoptimering. Det senkapitalistiska samhället, har ökat konkurrensen för resurser som är nödvändiga för god hälsa och för att skydda sig från den stress, avsaknad av resonans och alienation som Hartmut Rosa beskriver att är följden av acceleration i det moderna samhället. Utbildning är idag allt starkare relaterat till hur den existerande samhällsstrukturen fördelar olika resurser och möjligheter till god hälsa.

Tässä tutkimuksessa tarkastellaan, kuinka yhteiskunnalliset rakenteet vaikuttavat rikoksia tehneiden lastensuojelun asiakkaiden yhteiskunnalliseen asemaan. Lisäksi pohditaan, kuinka rakenteellinen sosiaalityö voisi edistää näiden lastensuojelun asiakkaiden tasa-arvoisempaa asemaa yhteiskunnassa. Tutkimus on kuvaileva kirjallisuuskatsaus. Tutkimusmateriaalina käytetään sosiaalityön tieteellistä kirjallisuutta sekä Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja Studieförbundet Näringsliv och Samhällen raportteja. Tutkielman teoreettinen viitekehys nojaa rakenteelliseen sosiaalityöhön. Analyysimenetelmänä käytetään laadullista sisällönanalyysia. Tutkimustulosten mukaan kapitalistinen yhteiskunta ylläpitää epätasa-arvoa rikoksia tehneiden lastensuojelun asiakkaiden ja muiden samanikäisten välillä. Keinoja, jotka pitävät yllä epätasa-arvoa, ovat muun muassa lainsäädäntö, julkisten varojen jakaminen sekä viranomaisten harkintavalta. Tutkimustulokset osoittavat, että rikoksia tehneiden lastensuojelun asiakkaiden tasa-arvoisempaa asemaa voidaan edistää sekä yksilöllisellä että yhteiskunnallisella tasolla siten, että hyödynnetään rakenteellista sosiaalityötä – erityisesti empowermentia ja rakenteellista oikeudenmukaisuustyötä.

Inom kulturjournalistikforskning har konflikten mellan estetiska och journalistiska värden samt en minskning av recensioner på kultursidorna länge varit centrala intresseområden. Mitt syfte med avhandlingen är undersöka innehållet i kolumner på kultursidorna i två svenskspråkiga tidningar, en från Finland och en från Sverige. Jag har för avsikt att ta reda på om ett paradigmskifte från estetiska värden till journalistiska samt en popularisering och kommersialisering märks. En kombination av kvantitativ och kvalitativ analys av kulturkolumner publicerade 30.9-27– 10.2019 i Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har gett resultat som visar en trend på en allmän samhällsorientering i kolumnernas innehåll. En kommersialisering är också noterbar samt ett skifte mot det journalistiska paradigmet i båda tidningar. Skiftet är mer noterbart i Dagens Nyheter. En tydlig popularisering är däremot inte märkbar i någondera tidning.

Förslaget att uppdatera strafflagens 46:e kapitel och införa en nationell kontrollista som svar på framväxande säkerhetsutmaningar påverkas av bredare trender i anpassningen av rättsliga ramverk inom Europeiska unionen. EU:s nya sanktionspaket spelar en vägledande roll i utformningen av förändringarna och betonar vikten av att harmonisera rättsliga åtgärder i medlemsstaterna för att effektivt hantera exporten av varor med dubbla användningsområden. Exporten av elektronik med dubbla användningsområden väcker oro om potentiella säkerhetsrisker och behovet av stränga kontroller för att förhindra spridning av elektronisk som kan missbrukas. Denna oro har ytterligare förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina, som har väckt frågor om landets ekonomiska och tekniska vinster och dess potentiella konsekvenser för den europeiska säkerheten. De utmaningar som uppstår i skärningspunkten mellan säkerhetskrav, ekonomiska intressen och individuella rättigheter belyser komplexiteten i att balansera säkerhetsfrågor med ekonomiska överväganden vid export av elektronik med dubbla användningsområden. Reservationer från näringslivet och den akademiska världen efterlyser en balanserad strategi som tar hänsyn till både säkerhetskrav och ekonomiska intressen samtidigt som EU:s principer och värderingar upprätthålls. Med tanke på dessa faktorer är det troligt att de föreslagna lagändringarna kommer att genomgå modifieringar som svar på intressenternas oro.