Browsing by Title

I denna avhandling undersöks hurdan roll samarbete mellan den offentliga- och icke-offentliga sektorn har i Finlands offentliga internationella klimatfinansiering. Detta undersöks utgående ifrån en teoretisk referensram för styrning och organisering inom området. Genom samarbete kan man samla resurser från alla sektorer, både i form av kapital och kunskap. Det här är viktigt för att man effektivt ska kunna bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen, som är ett pressande och lömskt problem. Det finns ingen tid att förlora så det är viktigt att klimatfinansieringen genast utformas på bästa möjliga sätt. Man har alltmer börjat poängtera samarbetsmodeller för att bland annat mobilisera privat kapital men det finns ännu inte mycket bevis på hur bra dessa modeller faktiskt lyckas uppnå klimat- och utvecklingsmål. Därför undersöks också hurdana risker det finns med ökat samarbete samt hur dessa möjligen syns i Finlands internationella klimatfinansiering. I forskning beskriver man att styrningen inom internationell klimatfinansiering har gått från en interstatlig regim mot ett polycentriskt system där formella samarbeten med också icke-offentliga aktörer är framträdande. I Finlands långsiktiga plan för internationell klimatfinansiering framkommer globala, interstatliga aspekter tydligt. Fastän samarbete nämns i olika sammanhang ser det ut som om man kunde göra mycket mer på området. I Finlands plan identifierades flera potentiella utmaningar med ökat samarbete. Fastän det framkommer att samarbetsformer är attraktiva för klimatfinansieringen så finns det inte en lösning som passar alla situationer utan ibland kan det finnas lämpligare former för klimatfinansiering än samarbetsmodeller som har som mål att mobilisera privat kapital. Hur dessa samarbetsformer utformas och styrs blir också viktigt.

Det finländska välfärdssamhället står inför allt flera utmaningar, fattigdomen ökar, vi lever längre, segregationen växer, ekonomin sinar, vårdköerna drar ut och unga mår dåligt efter coronapandemin. För att kunna svara på behoven och nöden i vårt samhälle behövs många olika aktörer som kan utföra multiprofessionellt samarbete för att garantera att hjälpen når dem som är i behov av den. Mitt mål med denna avhandling är att belysa samarbete mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med diakoner och fått in två skriftliga svar på intervjufrågorna. Jag har i avhandlingen analyserat mitt material utifrån teorin om multiprofessionellt samarbete. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av mitt material. Av resultaten framgår det att ett sporadiskt samarbete existerar mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Samarbetet är inte organiserat på ett uttalat multiprofessionellt sätt. Ett mera aktivt samarbete och en ökad kännedom mellan diakoner och socialarbetare utlyses av respondenterna.

Vuxna med högre utbildningsnivå lever friskare och längre liv jämfört med sina lågutbildade jämnåriga, dessa skillnader är stora och ökar. För att förstå denna utveckling av ojämlikhet behöver vi kunskap om sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa sambandet mellan utbildning och hälsa med Pierre Bourdieus teoretiska begreppsapparat. Uppsatsens andra syfte är att analysera varför sambandet mellan utbildning och hälsa har blivit allt starkare under de senaste decennierna. Frågeställningar som uppsatsen fokuserar på är: Vilka är de internaliserade och förmedlande processerna som påverkar sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa? Vilka samhälleliga strukturer och förändringar har förstärkt sambandet mellan utbildning och hälsa under de senaste decennierna? Uppsatsen är strukturerad i fyra kapitel. Kapitel 1 är ett inledande kapitel som presenterar uppsatsens ämne, syfte, frågeställningar och disposition. Kapitel 2 fokuserar på Bourdieus begreppsapparat och hur dessa är relevanta för sambandet mellan utbildning och hälsa. Kapitel 3 fokuserar på att analysera strukturella faktorer i det moderna samhället som är relevanta för att belysa sambandet mellan utbildning och hälsa idag. I kapitlet presenteras Hartmut Rosas begrepp som social acceleration, resonans, stress och alienation. Kapitel 4 diskuterar hur utbildning påverkar hälsa samt förtjänsterna med Bourdieus perspektiv för att studera sambandet mellan utbildning och hälsa. Kapitlet presenterar även en analys om varför sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa är allt starkare idag. Bourdieus teoretiska begrepp som är centrala i uppsatsen är habitus, livsstil och de olika formerna av kapital, kulturellt kapital, fysiskt kapital, socialt kapital och ekonomiskt kapital. Uppsatsens slutsatser är att bredare strukturella faktorer påverkar hälsa på individnivå. Bourdieu belyser hur de strukturella faktorerna, via habitus och de olika kapitalformerna, slår ut på individnivå. Förtjänsterna med Bourdieus begreppsapparat gällande sambandet mellan utbildning och hälsa är att de belyser mekanismer och internaliserande processer genom vilka objektiva betingelser slår ut genom ”nödvändighetens smak” som påverkar människors livsstilar och hälsa. Bourdieus begreppsapparat belyser logiken och den ogenomtänkta karaktären hos vardagliga praktiker. De objektiva förhållandena och de internaliserande processerna ger upphov till mera respektive mindre hälsosamma praktiker gällande exempelvis kost och motion, självomsorg och förhållande till den egna kroppen. Dessa har en allt större betydelse idag, i och med individualiseringen, konsumtionskulturen och ideologin om självoptimering. Det senkapitalistiska samhället, har ökat konkurrensen för resurser som är nödvändiga för god hälsa och för att skydda sig från den stress, avsaknad av resonans och alienation som Hartmut Rosa beskriver att är följden av acceleration i det moderna samhället. Utbildning är idag allt starkare relaterat till hur den existerande samhällsstrukturen fördelar olika resurser och möjligheter till god hälsa.

Tässä tutkimuksessa tarkastellaan, kuinka yhteiskunnalliset rakenteet vaikuttavat rikoksia tehneiden lastensuojelun asiakkaiden yhteiskunnalliseen asemaan. Lisäksi pohditaan, kuinka rakenteellinen sosiaalityö voisi edistää näiden lastensuojelun asiakkaiden tasa-arvoisempaa asemaa yhteiskunnassa. Tutkimus on kuvaileva kirjallisuuskatsaus. Tutkimusmateriaalina käytetään sosiaalityön tieteellistä kirjallisuutta sekä Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja Studieförbundet Näringsliv och Samhällen raportteja. Tutkielman teoreettinen viitekehys nojaa rakenteelliseen sosiaalityöhön. Analyysimenetelmänä käytetään laadullista sisällönanalyysia. Tutkimustulosten mukaan kapitalistinen yhteiskunta ylläpitää epätasa-arvoa rikoksia tehneiden lastensuojelun asiakkaiden ja muiden samanikäisten välillä. Keinoja, jotka pitävät yllä epätasa-arvoa, ovat muun muassa lainsäädäntö, julkisten varojen jakaminen sekä viranomaisten harkintavalta. Tutkimustulokset osoittavat, että rikoksia tehneiden lastensuojelun asiakkaiden tasa-arvoisempaa asemaa voidaan edistää sekä yksilöllisellä että yhteiskunnallisella tasolla siten, että hyödynnetään rakenteellista sosiaalityötä – erityisesti empowermentia ja rakenteellista oikeudenmukaisuustyötä.

Inom kulturjournalistikforskning har konflikten mellan estetiska och journalistiska värden samt en minskning av recensioner på kultursidorna länge varit centrala intresseområden. Mitt syfte med avhandlingen är undersöka innehållet i kolumner på kultursidorna i två svenskspråkiga tidningar, en från Finland och en från Sverige. Jag har för avsikt att ta reda på om ett paradigmskifte från estetiska värden till journalistiska samt en popularisering och kommersialisering märks. En kombination av kvantitativ och kvalitativ analys av kulturkolumner publicerade 30.9-27– 10.2019 i Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har gett resultat som visar en trend på en allmän samhällsorientering i kolumnernas innehåll. En kommersialisering är också noterbar samt ett skifte mot det journalistiska paradigmet i båda tidningar. Skiftet är mer noterbart i Dagens Nyheter. En tydlig popularisering är däremot inte märkbar i någondera tidning.

Förslaget att uppdatera strafflagens 46:e kapitel och införa en nationell kontrollista som svar på framväxande säkerhetsutmaningar påverkas av bredare trender i anpassningen av rättsliga ramverk inom Europeiska unionen. EU:s nya sanktionspaket spelar en vägledande roll i utformningen av förändringarna och betonar vikten av att harmonisera rättsliga åtgärder i medlemsstaterna för att effektivt hantera exporten av varor med dubbla användningsområden. Exporten av elektronik med dubbla användningsområden väcker oro om potentiella säkerhetsrisker och behovet av stränga kontroller för att förhindra spridning av elektronisk som kan missbrukas. Denna oro har ytterligare förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina, som har väckt frågor om landets ekonomiska och tekniska vinster och dess potentiella konsekvenser för den europeiska säkerheten. De utmaningar som uppstår i skärningspunkten mellan säkerhetskrav, ekonomiska intressen och individuella rättigheter belyser komplexiteten i att balansera säkerhetsfrågor med ekonomiska överväganden vid export av elektronik med dubbla användningsområden. Reservationer från näringslivet och den akademiska världen efterlyser en balanserad strategi som tar hänsyn till både säkerhetskrav och ekonomiska intressen samtidigt som EU:s principer och värderingar upprätthålls. Med tanke på dessa faktorer är det troligt att de föreslagna lagändringarna kommer att genomgå modifieringar som svar på intressenternas oro.

Avhandlingen behandlar temat politisk kampanj i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen granskar skillnader mellan det politiska partiet Sannfinländarna och de övriga riksdagspartierna i valkampanjen i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen använder sig av ett teoretiskt ramverk utformat av Baringhorst et al. (2017). Ramverket kategoriserar tre typer av kampanjmetoder: förmodern, modern och postmodern kampanj. Avhandlingen jämför Sannfinländarna och övriga politiska partier baserat på data från en valundersökning sammanställd av Kestilä-Kekkonen & Von Schoultz (2020). Avhandlingens syfte är att på basis av denna data svara på frågan om Sannfinländarna skiljer sig från övriga partier i användningen av förmoderna, moderna och postmoderna kampanjmetoder. Avhandlingen jämför särskilt Sannfinländarnas och övriga partiers användning av sociala medier som kampanjmetod i valkampanjen 2019.

Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka konsekvenser stigma kan medföra för sexarbetare samt ifall stigma syns i mötet med social- och hälsovården. I avhandlingen har jag granskat olika studier och artiklar om sexarbete. Avhandlingen är en litteraturöversikt och jag har analyserat studierna med induktiv innehållsanalys. Det finns lite finländsk forskning om sexarbete och stigma kopplat till det , och om hur omfattande fenomenet är. Som teoretisk referansram använder jag Erving Goffmans (1972) teori om stigma. Resultatet av min analys är att stigma påverkar sexarbetarnas liv. Den sociala stigman kring sexarbete leder till att många sexarbetare lever ett så kallat dubbel liv och håller sexarbetet som en hemlighet. Detta kan ha konsekvenser som exempelvis psykisk ohälsa och social exkludering. Avhandlingens resultat visar också att stigma kan synas i mötet med social- och hälsovården. Avhandlingen visar alltså att den sociala stigman kring sexarbete har en negativ påverkan på sexarbetarna.

Trots att sexuella minoriteters rättigheter fortsättningsvis förbättras, har de ännu i dag färre rättigheter än heterosexuella och de utsätts exempelvis för diskriminering, hatbrott och våld. Då begreppet sexuell minoritet används i denna avhandling avses homo- och bisexuella män och kvinnor. Syftet med denna avhandling är att utgående ifrån socialpsykologisk forskning öka förståelsen för sexuella minoriteters identitetskonstruktion och se på hurdana utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Genom att se på modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion redogörs för hur sexuell minoritetsidentitet kan konstrueras. Vidare sammanställs litteratur för att se på vilka utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Denna avhandling är följaktligen en litteraturöversikt och litteraturen som avhandlingen bygger på är huvudsakligen från USA. Resultaten i avhandlingen visar att det främst finns skillnader i modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion. Modellerna talar om steg eller tillstånd som individen förflyttar sig genom och till slut accepterar den sexuella identiteten. Det socialkonstruktionistiska synsättet menar att sexuell identitet formas av sociala processer, bundna till tid och kontext, och är därmed en livslång process. Vidare visar resultaten att utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på är exempelvis stigma och minoritetsstress som kan ha olika följder för den psykiska hälsan. Största delen av litteraturen visar att unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp generellt sett upplever mera depressiva symptom och är mera benägna till självmordsbeteende än heterosexuella unga. Dock visar en del av litteraturen att fallet inte är så för alla unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp. Allt flera unga mår bra efter att de avslöjat sin sexuella minoritetsidentitet, bland annat för att unga i dag är alltmer accepterande av sexuell mångfald. Sammanfattningsvis finns det flera sätt och element som en sexuell identitet kan konstrueras och unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp möter i olika grad utmaningar och har därför olika nivåer av psykisk hälsa.

Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka retoriska redskap som används i videor på Tiktok som uppmanar till bojkott. Jag har valt att analysera två videor på Tiktok som belyser snabbmodeföretaget Sheins oetiska handlingssätt. I analysen tar jag fasta på kreatörens roll, redigeringssätt och argument. Jag fokuserar på de retoriska medel som används av videokreatörerna för att få fram sina budskap och övertyga publiken om att inte handla kläder från Shein. Jag jämför också de två videorna sinsemellan och tar fasta på dess likheter i användningen av retoriska medel. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om bojkotter, sociala medier och Tiktok som ett redskap för aktivism. Jag tar också upp forskning om konsumentaktivism och definierar begreppet snabbmode. I min retoriska analys har jag gjort en egen analysapparat där jag själv avvägt vilka medel jag kommer använda mig av. Fokuset ligger på ethos, pathos och logos. I min sammanfattning behandlar jag också evidentia samt videornas latenta och manifesta budskap. Genom min analys av de två videorna kom jag fram till att multimodala inslag är förekommande då videorna jag analyserade innehåller bilder, ljud, text och musik. Speciellt bilder förekommer ofta, och används som både ethos- och logosapeller i videorna. Bilderna kan tolkas som evidentia, bevis på en situation. Det visade sig också att andra sociala medier, speciellt Instagram, används som stöd för argumenten som tas upp i videorna. Förutom visuella element så innehåller videorna också latent retorik. Båda videorna jag analyserar är gjorda av företag, men företagets roll är väldigt osynlig i videon. Vidare forskning kunde göras angående företags politiska ställningstaganden på sociala medier och smygreklam som döljs bakom aktivism. En sådan forskning kunde göras med hjälp av en kvalitativ analys av politiska inlägg på sociala medier uppladdade av företag.