Browsing by Title

Barnets vårdnadshavare är ofta de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför påverkas ofta ett barn av att separeras från sina föräldrar. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning diskutera hur barn reagerar på separationer från sina föräldrar. Direkta reaktioner granskas inom kontexten för tillfälliga separationer, placering i fosterfamilj och adoption. Även långvariga följder av att separeras från sin anknytningsperson i barndomen diskuteras. Både klassisk anknytningsforskning och nyare forskning inom området behandlas. Resultaten tyder på att separationer från sin primära anknytningsperson är ångestfylld och smärtsam för många barn och att separationer påverkar barnens relation till anknytningspersonerna negativt, åtminstone tillfälligt. Forskning tyder på att separationer i den tidiga barndomen kan öka risken för att drabbas av olika psykiska störningar senare i livet, som till exempel borderline personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. De flesta barnen klarar sig dock bra, och det finns möjligheter för barnen att anpassa sig och utveckla nya anknytningsrelationer till foster- och adoptivföräldrar. Upprepade separationer och att överges av misshandlande och försummande föräldrar verkar vara de mest traumatiska upplevelserna. Ökad kunskap om hur separationer från den primära anknytningspersonen påverkar barn kan hjälpa samhället att utveckla bättre vård och hjälp för barn och familjer som behöver det.

I det västerländska samhället är fetma ett av vår tids största folkhälsoproblem samtidigt som ätstörningar är vanliga. Parallellt med detta ökar gymmens popularitet och den nutida människan ger hälsodiskurser ett allt större utrymme i sin vardag. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv samt utgående från sociologiska teorier diskuterar jag vilka konsekvenser samhället kan tänkas ha för individens syn på kropp, identitet och hälsa. I min avhandling granskar jag den socialt konstruerade kroppen och kvinnokroppen i relation till patriarkatet. Jag diskuterar kroppen som projekt, ideologin hälsoism, den moraliska vältränade individen samt det så kallade ”wellnessyndromet”. Jag diskuterar även följder av ett överdrivet hälsotänk i granskningen av ätstörningen ortorexi. Därefter undersöker jag fettförakt i relation till stigmatisering för att avslutningsvis granska kroppsbejakande rörelser som har vuxit fram som motpoler till hälsorelaterade principer som kan betraktas som begränsande för individen. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att kroppen kan ses som en social konstruktion samt att kroppsideal bör förstås i relation till den tid man lever i. Kroppsideal kan kopplas till patriarkatet och även ses som ett projekt. I diskussionen kring hälsa kan ett klassperspektiv tillämpas. Granskandet av ideologin hälsoism, ätstörningen ortorexi, fettförakt samt kroppsbejakande är centralt i förståelsen av den sociala kroppen.

I februari 2022 började det som Rysslands president Vladimir Putin kallade en militär specialoperation – i praktiken en rysk invasion mot Ukraina. I rysk krigsföring är media en viktig komponent. Vinklat innehåll används som ett politiskt vapen riktat både in- och utåt. RT (tidigare namn Russia Today) är bland de största ryska nyhetsmedierna på både global och nationell nivå. RT stöds också ekonomiskt av den ryska staten. Studien analyserar bilder från nyhetsflödet om Ukraina på RT:s sajt under en vecka (8–15 september 2022) genom retoriska och semiotiska metoder. Analysen grundar sig på en kategorisering enligt bildernas denotativa och konnotativa egenskaper. Denotativt analyseras vad som syns på bilden. I den konnotativa analysen kategoriseras varje bild enligt de visuella narrativ som identifieras i den. Resultaten visar att i synnerhet sex visuella narrativ används frekvent i RT:s nyhetsflöde: väst är skyldig, Ryssland är offret, Ryssland är starkt, kriget är spännande, rysk heroism, Ukraina förlorar och rysk nationalism. Analysen av bildmaterialet ger bevis på att dessa narrativ har propagandistiska drag.

Den här kandidatuppsaten handlar om att granska nationalstaternas interna organisering gentemot sin autonomi. Uppsatsen är en jämförande studie gällande hur Danmark och Finland upprätthåller sin organisering i förhållandet till sina självstyrda områden Färöarna, Grönland och Åland. Uppsatsen handlar inte om autonomiernas egen organisering, behörighetsfördelning eller skillnaderna i maktbefogenheter, vilket det tidigare har gjorts en del jämförande studier kring. Uppsatsen gör en kartläggning av nationalstatens förvaltningsresurser och arbetssätt gentemot sina självstyrda områden både på politisk och tjänstemannanivå. Resultatet av den empiriska forskningen visar stora skillnader mellan Danmarks och Finlands resurser samt arbetssätt gentemot sina respektive självstyrande områden. Danmarks förvaltning har över sex gånger fler årsverken i sin statsförvaltning för de självstyrda områdena än Finland. De danska ministrarna besöker också de självstyrda områdena oftare och statsministern är mer engagerad i kontakten till de självstyrda områdena än i Finland. Danmark har också fler formaliserade nätverk och kontaktgrupper mellan statsförvaltningen och de självstyrda områdena. Uppsatsen gör också en jämförande analys mellan de tre nordiska självstyrda områdenas olika behörighetsfördelningar samt dess historia och internationella kontext. Den teoretiska utgångspunkten bottnar både i maktbegreppet samt en autonomi i teorin och vad som skiljer en territoriell autonomi från en delstat i en federation. Uppsatsen vill bidra till en djupare diskussion om hur statsförvaltningen organiserar sitt arbete gentemot sina självstyrda områden. Den åländska självstyrelsen fyller år 2021 100 år och Finlands regering planerar att göra en Ålandsstrategi för att kartlägga resurserna och kunskaperna som finns gentemot Ålands självstyrelse. Den här uppsatsen kan bidra med vissa utgångspunkter också för det arbetet.

Abstract Syftet med denna uppsats är att granska ledarskapet inom den offentliga organiseringen i Finland. Studien tar avstamp i den förvaltningspolitiska reformvåg, New Public Management (NPM), som på flera plan kan sägas ha lagt grunden för utvecklingen av den offentliga organiseringen. I denna studie undersöks Nylands Närings, - trafik- och miljöcentral (NTM) genom att spegla såväl den formella regleringen som verksamhetsnivån mot två de renodlade ledarskapsstilarna, nätverksbaserat ledarskap samt hierarkiskt ledarskap. Även om det vid första anblick verkar finnas goda skäl att anta att ledarskapet blivit allt mer nätverksbetonat, tyder ändå en djupare analys av centralens resultatmål och verksamhetsberättelse på en viss grad av hierarki. NTM-centralerna verkar, trots höga ambitioner att leva upp till det moderna nätverkstänket, ändå vara relativt bundna till toppstyrda hierarkiska strukturer. Nylands NTM-central fungerar i denna studie som ett fall vars resultat, åtminstone till en viss grad, ska kunna generaliseras på övriga motsvarande offentliga institutioner.

Mitt syfte med avhandlingen var att reda ut hur individer med neuropsykiatriska utmaningar bemötts i barnskyddet, med tanke på hur det individuella behovet besvarats och vilka erfarenheter som kommer fram. Genom semistrukturerade intervjuer fick informanter besvara frågor som berör temat, och berätta om sina egna erfarenheter. Det framkom, att de i allmänhet upplevde, att deras individuella behov inte möttes. Informanterna mötte i olika sammanhang, såsom i socialtjänsterna eller skolan, okunnighet, vilket bidrog till den färdigt existerande upplevelsen av belastning och utsatthet. Det framkom bristfälligt eller oändamålsenligt stöd och bristande delaktighet, och erfarenheter av okunnighet hos professionella samt oändamålsenliga socialtjänster lyftes fram. Informanterna upplevde att de inte blivit hörda såsom Barnskyddslagen tryggar att de borde bli hörda. Men det framkom också positiva och ersättande upplevelser, där en informant upplevt sig vara väl bemött och förstådd - av dessa var det professionella som ansvarade för placeringsplatserna, en del av skolpersonalen, och eftervården. Det bör beaktas att klienterna vid barnskyddet inte haft en diagnos eller diagnoser på neuropsykiatriska utmaningar, men informanterna upplevde, att gott bemötande inte borde kräva en diagnos, och att de ansvariga borde ha förstått, att reda ut grundorsakerna till olika symptom. Som slutsatser av denna studie kan man säga, att individernas erfarenheter varit blandade, men i allmänhet har informanterna upplevt bemötandet och förfarandet som negativt på olika sätt, på systemnivå och individuell nivå, speciellt med tanke på sina neuropsykiatriska utmaningar. Utgångspunkten för social arbete är att en diagnos inte borde behövas för klienter att få ett gott bemötande.

Under de senaste 30 åren har välfärdssamhället i Norden präglats av ett kontinuerligt förnyelsearbete i form av strukturreformer, kommunsammanslagningar och försök med frikommuner. Bakgrunden till reformerna och omorganiseringen grundar sig på den ohållbara befolkningsutvecklingen och en kommunalekonomi med minskande skatteinkomster tillsammans med ökande servicebehov. Detta har ändrat på förhållandet mellan staten och kommunerna. Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt de nordiska kommunförvaltningarna skiljer sig från varandra efter flera reformvågor på 1990- och 2000-talet. Studien genomförs med hjälp av en analysering av tidigare kommunforskning från etablerade nordiska statsvetare, samt genom en komparativ most similar systems metod. Denna metod används till att jämföra strukturella skillnader mellan ländernas kommunsystem och till att förklara utvecklingstrender utifrån New Public Management-relaterad organisationsfilosofi. För att avgränsa uppsatsens längd jämförs endast Finland och Danmark med det nordiska idealkommunsystemet enligt Anders Lidströms (2003) definition av det nordeuropeiska systemet. Resultatet visar att kommunsystemen är nästan identiska, med endast enstaka grundläggande skillnader. Danmark skiljer sig med borgmästarmodellen och Finland med den irreguljära regionala nivån från de övriga nordiska kommunsystemen. Däremot finns det flera detaljskillnader mellan länderna. I den kommunala utvecklingstrenden efter 1990-talet ser vi att förnyelser har skett genom strävan efter större kommuner och genom partnerskap mellan privata och offentliga aktörer. Sammantaget kommer den kommunala självstyrelsen att både öka och minska samtidigt som kommuninvånarnas roll förvandlas till konsumenter av offentliga tjänster. Utvecklingstrenden tyder på att skillnaderna i kommunförvaltningen blir större mellan storstäderna och periferin.

Denna avhandling utforskar diskussionen kring gärningsmannens etniska bakgrund i Valkeakoski – fallet genom en kvalitativ innehållsanalys av en tråd på forumet Murha.info. Tidigare forskning om rasism och invandring i Finland, samt frågor som rör polariserad debatt och hatretorik på diskussionsforum och förtroendet för medier, utgör grunden för denna analys. Genom att granska diskussionens ton, återkommande mönster och argumentation ger avhandlingen en djupare förståelse. Resultaten visar en variation i åsikterna, särskilt i kommentarerna efter polisens utlåtande, där två tydliga argument angående gärningsmannens etniska bakgrund framträder. Utifrån dessa resultat diskuteras skillnader i argumentation, språkbruk och källanvändning i kommentarerna.

Syftet med den här avhandlingen är att granska mediebilden av män och maskulinitet i det finländska public service-bolaget Yles podcast Ted och Kajs podcast utgående från Karen Ross teori om maskulinitet i kris. Avhandlingen undersöker dels på vilket sätt maskulinitet och manlighet lyfts fram i podcasten och dels mera specifikt om den förlegade idén om män som maskulina macho-män reproduceras genom innehållet i podcasten. Enligt Karen Ross teori om maskulinitet i kris, från studien Gendered media – Women, men, and identity politics (2010), har det i modern tid varit och blivit vanligt att se porträtt av män i medierna som en oansvarig och barnslig man som intresserar sig för sex, snusk och stereotypt manligt kodade ämnesområden. Ross kallar mannen för ”den nya grabben” och beskriver honom som en modern man som ironiskt skämtar med det förlegade macho-idealet, den stereotypa maskulina mannen från förr, men som samtidigt reproducerar en onyanserad bild av vad män och maskulinitet är. I och med reproduceringen av den nya grabben porträtteras också onyanserade bilder av vad kvinnor och kvinnlighet är, och sexistiskt innehåll i medierna reproduceras trots att medieproducenten menar att innehållet är oseriöst och ska läsas som humor. Teorin om maskulinitet i kris visar hur ironiserande medieinnehåll reproducerar stereotypa bilder av vad män och maskulinitet, och kvinnor och femininitet, är Podcaster är ständigt medverkande i det sociala konstruerandet av könsidentiteter, det gör det relevant att undersöka hur könsroller porträtteras i dagens medieinnehåll i podcaster. Podcasten är ett livfullt och engagerande medium, som knyter starka band till publiken. Det har sedan tidigare inte gjorts särdeles många vetenskapliga studier om podcasten som medieplattform, bland annat eftersom att podcasten är ett relativt nytt medium i dagens medielandskap. Ted och Kajs podcast är den mest lyssnade podcasten som görs på svenska i Finland. Metoden som tillämpas i avhandlingen är innehållsanalys stödd på närläsning. Analysen i avhandlingen är gjord som fallstudie – i avhandlingen undersöks fem avsnitt ur Ted och Kajs podcast valda genom ett strukturerat slumpmässigt urval. Närläsningen görs genom att avsnitten har transkriberats och analyserats. I avhandlingen kan man läsa exempel ur de transkriberade avsnitten. I teoridelen av avhandlingen diskuteras bland annat begreppen genus och könsroller samt humorns och ironins funktioner, detta i linje med Ross teori. Avhandlingens resultat visar att flera aspekter av Ross teori om maskulinitet förekommer i de analyserade avsnitten ur Ted och Kajs podcast. I podcasten reproduceras bilden av den oansvariga och ”dumma” mannen som intresserar sig för snusk och sex, och humor och ironi används som en täckmantel för den onyanserade bilden av män och manlighet. I en del av exemplen som lyfts fram i avhandlingen reproduceras stereotypt macho-manliga ideal rakt av, medan det utgående från en del av exemplen kan konstateras att macho-manlighet är något som Ted och Kaj som producenter för podcasten inte kan identifiera sig med. Ted och Kajs podcast är en humorpodcast, och aspekter av ironins roll som ett godkännande för att skapa, utgående sexistiskt innehåll från Ross teori, förekommer i podcasten.

Trots att Twitter som social medieplattform inte har slagit igenom bland privatpersoner och befolkningen i Finland lika stort som internationellt, så har det ändå blivit ett ställe där journalister snappar upp nyheter, och ett ställe där politiker och myndigheter informerar om nyheter. Därför har jag i den här avhandlingen studerat användningen av Twitter i Svenska Yles nyhetsbevakning på webben. Mitt syfte med avhandlingen är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys studera i hur stor utsträckning Twitterinlägg bäddas in eller refereras till i Svenska Yles nyhetsbevakning. Jag är även intresserad av att ta reda på vilken funktion Twitterinlägg har i nyhetsartiklarna, och vem det är som står bakom de Twitterinlägg som används. Genom kvantitativ innehållsanalys har jag i avhandlingen analyserat samtliga 377 artiklar som Svenska Yle publicerade på sin webb svenska.yle.fi under vecka 49 år 2020. Av dem innehöll 22 innehåll från Twitter, edera inbäddat eller hänvisat till. De 22 artiklarna har sedan inkluderats i analysen, och deras funktion, skribent och kategorier har analyserats. Eftersom det också krävs en del tolkning av innehållet för att kunna genomföra studien så innehåller studien också kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det främst är sportredaktionen på Svenska Yle som använder sig av Twitter i sin nyhetsbevakning, och att det i sportnyheterna främst är olika sportlag eller idrottsföreningar vars Twitterinlägg bäddas in eller hänvisas till, för att använda som källa eller för att lyfta upp citat. Twitterinlägg eller hänvisningar till Twitterinlägg förekommer också i inrikes- och utrikesnyheter, men inte i samma utsträckning, och då är det främst politiker eller andra kända personer som får synlighet för sina inlägg. Den här studien lämpar sig som en pilotstudie för en liknande studie med ett större urval och längre analysperiod. I och med att studien endast omfattar en vecka, 7 dagar, så skulle resultatet se annorlunda ut ifall man valde en annan vecka, eller en längre insamlingsperiod. I och med att samtliga analyserade artiklar ändå finns med som bilaga så anser jag att studien är generaliserbar för ifrågavarande vecka.