Browsing by Title

Bareback hänvisar till ett fenomen som har definierats som ”avsiktligt oskyddat analsex bland män som har sex med män”. Utöver dessa sexuella praktiker har begreppet dock förvärvat ytterligare en kulturell dimension som är präglad av snabbt globaliserande nätverk av diskursinnehåll och beteendemönster. Fenomenet kan således enligt litteraturen betraktas som en subkultur samt anses innebära identitära egenskaper, och utgör därmed ett mångsidigt, flerdimensionellt och tvärvetenskapligt forskningsobjekt, tillgängligt for socialpsykologisk utredning. Syftet för avhandlingen är att erbjuda en översikt av tidigare forskning om bareback samt en kritisk diskussion om resultatens generaliserbarhet, etiska frågor som kommit fram i tidigare forskningskontexter och ett ställningstagande om definitioner och tolkningar som har använts. Den centrala frågan gäller tillämpningen av diskussionen i en finländsk kontext och därmed frågorna hur bareback kan studeras i Finland och hur det bör göras för att undvika kritik som tidigare riktats mot forskare. Diskussionen syftar således till att föreslå några konceptuella, metodologiska samt etiska rekommendationer för bareback-forskning i en finländsk kontext. Först ger jag en kronologisk översikt av de huvudsakliga forskningsbidrag som publicerats över de senaste fyra årtiondena. Sedan behandlar jag de centrala begreppen (i kapitel 4) som har använts för att beskriva, tolka och kategorisera fenomenet, samt den brittiska hälsopsykologens Michele Crossleys sociohistoriska forskningsinriktning. Slutligen erbjuds ett mera kritiskt ramverk som integrerar olika kritiska socialpsykologiska och övriga socialteoretiska bidrag. I kapitel 5 diskuteras resultaten och bedöms deras tillämplighet i en finländsk kontext. Det visas hur konceptuella, metodologiska och etiska övervägningar hänger starkt ihop med varandra, och hur det etiska ramverket verkar utgöra en conditio sine qua non för denna typ av forskningsaktivitet på grund av forskarens position som har metodologiska och epistemologiska konsekvenser för forskningen i en social kontext. Bareback är ett betydelsefullt fenomen som är kopplat till särskilt aktuella forskningsämnen och samhällsfrågor men som i Finland saknar både vetenskaplig utredning och representation i en publik diskurs. Innan specifika kvantitativa frågor kan formuleras överhuvudtaget bör det genomföras en ingående kvalitativ utredning där det fokuseras först och främst på definitionsfrågor inom ett väletablerat etiskt ramverk som tar hänsyn till den sociala forskarens eller fältarbetarens särskilda position som deltagare i kunskapsproduktionsprocessen.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.

Lägret al-Hol är ett slutet läger som befinner sig i de nordöstra delarna av Syrien, ca 80 kilometer från gränsen till Turkiet. Enligt prognoser är över 65 000 människor som misstänks ha koppling till terrororganisationen ISIS gripna på lägret. 94 % av dessa människor som bor på lägret är barn och kvinnor, och mer än hälften av de barn som befinner sig på lägret kommer från andra länder än Syrien. Enligt den information som de finländska myndigheterna har befinner sig ca 40 finländare på lägret, varav ca 30 är barn och ca 10 kvinnor. Omständigheterna på lägret utgör en humanitär nödsituation. Syftet med denna avhandling är att ge perspektiv på varför situationen i al-Hol har varit en så svår och komplex fråga att den finländska staten och barnskyddsmyndigheterna inte lyckats lösa den inom en tidsram på mer än 12 månader. Det offentliga rummet har dominerats av en stark tudelning gällande hur man borde agera gällande barnen och deras mammor. Organisationer som arbetar inom säkerhetsfrågor och terrorismforskare närmar sig frågan genom säkerhetsperspektiv medan rättslärda, barnskyddsmyndigheter och representanter för människorättsorganisationer lyfter fram barnets rättigheter och barnkonventionen. Denna avhandling fokuserar på hur barnkonventionen tolkas i internationella barnskyddssammanhang och hurdana tolkningsramar man har om dessa barn inom olika discipliner och sektorer. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med materialnära innehållsanalys som analysmetod. Enligt denna studie upplever experter i barnskyddsfrågor att diskussionen kring dessa barns rätt till att repatrieras till Finland har säkerhetifierats och att en stigmatisering av personer på lägret påverkar den allmänna tolkningen av situationen. Därigenom pågår en maktkamp mellan de olika involverade fälten, där det interna säkerhetets fält och maktens fält har kommit åt att definiera frågan, vilket har lett till att barnskyddsfältet inte kunnat agera enligt barnskyddets normer och handlingssätt. Därutöver har denna avhandling ifrågasatt utmaningar i tillämpningen av FN:s barnkonvention i säkerhetifierade barnskyddsfall.

Många barn tvingas leva mellan sina föräldrars konflikt utan att kunna påverka situationen eller få sina behov beaktade. Skilsmässor och separationer behöver inte innebära negativa konsekvenser för barnet på längre sikt, men de kan vara påfrestande då familjens vardag får en omställning. Däremot är föräldrars långa och intensiva konflikter psykiskt belastande för barnet och kan ha långtgående konsekvenser. Barnets känslor och upplevelser synliggörs sällan tillräckligt, vilket gör att barnet riskerar att bli i kläm mellan föräldrarna. Som bakgrund för denna kandidatavhandling används därför begreppen barns perspektiv och barns rättigheter. I Finland har man gjort väldigt lite forskning om skilsmässor och vårdnadstvister från barnets perspektiv, därför är jag intresserad att granska problematiken från detta perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att öka förståelsen för barn i skilsmässor där konflikter förekommer. Mitt syfte är att öka kunskapen hos vuxna och professionella som i sitt arbete möter barn i familjekris. Jag är främst intresserad av barns känslor, upplevelser och möjliga konsekvenser av föräldrarnas konflikt. En beskrivande litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier har genomförts. Som forskningsmaterial har tio artiklar granskats som en materialbaserad kvalitativ innehållsanalys. Föräldrars högintensiva och långvariga konflikter kan leda till psykisk ohälsa hos barnet. Det som påverkar barnet mest är föräldrarnas försämrade föräldraförmåga, förlorad kontakt till föräldrarna, föräldrars skadliga beteende, föräldrars mående och handlingsstrategier. Faktorer som kan förbättra barnets situation är bland annat professionell hjälp, barnets delaktighet, en fortsatt nära kontakt till föräldrarna och skyddande av barnet från konflikter.

Barn till fångar har av FN identifierats som en av de mest utsatta grupperna barn i världen. Det här är barn som ofta osynliggörs i statistiken men likväl drabbas av negativa konsekvenser för sin utveckling och sitt välbefinnande samtidigt som de löper stor risk för skuld, skam och stigmatisering. Tidigare forskning lyfter fram både risk- och skyddsfaktorer för barn med en förälder i fängelse och behov av åldersanpassat och adekvat stöd samt information om det skedda. Mitt syfte med studien är att utforska hur en förälders fängelsestraff påverkar barnet och hur professionella kan bidra till att skydda och främja dessa barns rättigheter och behov av stöd. Studien genomförs som en kvalitativ litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar samt en publikation analyseras med hjälp av tematisk analys. Den teoretiska referensramen i studien utgår från barnets rättigheter och tillsammans med tidigare forskning knyts innebörden av detta samman med resultatet i diskussionen i slutet av examensarbetet. Resultatet visar att barn med en förälder i fängelse riskerar att drabbas av både emotionella och psykologiska effekter samt sociala och utbildningsmässiga konsekvenser. För att tillgodose dessa barns behov behövs förändringar i samhället och kunskapshöjande stöd till professionella. Resultatet förespråkar en helhetssyn på barnet och dess familj där stöd riktas till både barnet, vårdgivaren och den fängslade föräldern. För att man ska komma till rätta med den orättvisa som drabbar barn med en förälder i fängelse behövs samverkan och ett delat ansvar mellan olika aktörer där barnets rättigheter och barnets egna erfarenheter och åsikter lyfts fram.

En viktig del av socialt arbete med barn är att ge dem möjlighet att vara delaktiga i sin egen process. Dokumentationen av klientarbetet kan ge barn en chans att göra sin röst hörd genom att deras åsikt, känslor och upplevelser antecknas. Dokumentationen utgör också en stor del av det praktiska sociala arbetet och dess inverkan på klientarbetet är betydelsefullt. Mitt syfte med denna kandidatavhandling var att få en fördjupad förståelse över delaktighetens betydelse för barn då det kommer till dokumentationen inom socialt arbete. Studien är en litteraturöversikt som baseras på elva vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2014–2024. Genom en innehållsanalys visade resultatet att barns delaktighet främst tar sig uttryck genom att barns röst på olika sätt kommer fram i dokumentationen och att vissa av barnen får möjlighet att läsa dokumentationen och korrigera något av innehållet i texten. Barnens röst kunde komma fram genom direkta citat eller genom dialoger i dokumentet. Det framkom också att dokumentationen kunde ske tillsammans med barnet. Resultatet visade även att delaktighet har en betydelse för klientsäkerheten samt för barns identitetsutveckling. En studie antydde också att delaktighet i dokumentationen kan hämma interaktionen mellan klienten och socialarbetaren. En viktig slutsats är att det kräver både professionell kompetens och strukturella förutsättningar för att säkerställa att barn verkligen får möjlighet att vara delaktiga. En annan viktig slutsats är att det behövs utbildning och ökad medvetenhet bland socialarbetare och andra yrkesverksamma om vikten av att inkludera barn i dokumentationen. För att säkerställa att delaktigheten är genuin och inte bara en symbolisk gest, krävs det att socialarbetare är medvetna om både de rättsliga och praktiska aspekterna av barns delaktighet.

Denna avhandling presenterar resultaten av en kvalitativt intervjustudie vars syfte är att utforska barnskyddssocialarbetares roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Arbetets frågeställning lyder: Hur upplever socialarbetare sin roll vid fall av misstanke om sexuellt våld mot barn? Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med två socialarbetare som jobbar inom barnskydd med fokus på deras erfarenhet och perspektiv i fall av misstanke om sexuellt våld mot barn. Genom att använda principerna för kvalitativ innehållsanalys indelade jag barnskyddsocialarbetares upplevelser i fyra kategorier: Kompetens för att hantera fall som rör sexuellt våld mot barn, interaktion och samarbete med familjer, skapa förtroende till och kontakt med barn och samarbete med andra aktörer. I jämförelse med tidigare forskning har respondenterna i denna studie relativt positiva upplevelser av sin roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Resultaten tyder på att utbildningen i sexuellt våld mot barn är begränsad och att det ofta faller på socialarbetarnas axlar att själva fördjupa sig i ämnet. Resultaten visar även att socialarbetarna anser att det inte enbart är utredningsprocessen som är av betydelse utan även socialarbetarnas arbete med att hitta rätt vård och stöd för barn och familjer. Nyckelord: sexuellt våld mot barn, barnskydd, psykodynamiska riskfaktorer.

Mitt syfte med avhandlingen är att öka förståelsen för hur barn i familjevård upplever sin familj och sitt hem, genom att undersöka hur barn i familjevård talar om dessa ämnen. Avhandlingen utgår från ett barnperspektiv, och strävar efter att beskriva barns egna tankar och erfarenheter. Forskningsmetoden är litteraturöversikt, och materialet för översikten består av nio olika studier gjorda mellan åren 2010–2019 i vilka man utrett över 200 barns tankar och åsikter om familjevård. Analysmetoden för litteraturöversikten är materialbaserad innehållsanalys. Avhandlingen behandlar de centrala teman som stiger upp ur materialet, dvs. de saker som barn talar om och beskriver som viktiga. Barn talar om sina nya hem och familjevårdarna som trygga och pålitliga, men oberoende av hur bra de är beskrivs de väldigt sällan som viktigare än de biologiska föräldrarna. De biologiska föräldrarnas roll är unik, då de så gott som alltid anses som de viktigaste och närmaste relationerna i barns liv, även om relationerna till dem kan beskrivas som otrygga eller stridiga, eller barn kanske inte alls har kontakt med dem av olika orsaker. Hem beskrivs både som fysisk plats och som en känsla, och hem kan vara både där man officiellt bor eller har bott, eller hos de biologiska föräldrarna oberoende om de flyttat till ett nytt ställe. Resultaten ger en bra inblick i hur barn i familjevård tänker och talar om sin familj och de olika familjerelationerna samt om sitt hem. De centrala aspekterna är ambivalensen i beskrivningarna av familjerna och familjerelationerna, och känslan av tillfällighet som kan ses som en utmaning för familjevården – även om den egentligen är i linje med barnskyddslagen.

Få samhällskriser har fått så mycket medial uppmärksamhet under så lång tid som covid-19-pandemin. Medierna har en central roll som informationsförmedlare under kristider, som till exempel coronapandemin, eftersom allmänhetens behov av kommunikation är stort under en kris. Krisjournalistik präglas ofta av ett alarmistiskt tonläge i och med att krisens skadeverkningar och antalet personer som drabbas lyfts fram i rapporteringen. Å andra sidan kan krisjournalistiken ha ett lugnande tonläge och exempelvis betona att samhället håller krisen under kontroll. Syftet med avhandlingen är att undersöka tonläget i Expressens och Svenska Yles coronarapportering under januari 2022. Elva artiklar valdes ut från respektive källa. Analysen genomfördes på basis av ett kodningsschema där varje artikel kategoriserades enligt huvudkategorierna ”Alarmistisk” och ”Lugnande”. För respektive huvudkategori skapades tre tillhörande underkategorier, för att förklara hur tonläget uppnås. Totalt kunde 17 artiklar kodas som alarmistiska och tre som lugnande. Sju av de alarmistiskt kodade artiklarna var publicerade på Expressen och en på Svenska Yle. Två artiklar, båda publicerade på Expressen, kunde inte kategoriseras som vare sig alarmistiska eller lugnande.

Denna kandidatavhandling utforskar sambandet mellan objektivitetsprincipen och valbarhetskriterierna för kommunala förtroendevalda och deras skyldighet att anmäla om sina bindningar. Med valbarhet menas inom kommunalförvaltning de kriterier som måste uppfyllas för att en person kan bli vald till ett förtroendeuppdrag. Dessa kriterier styrs genom regleringar inom kommunallagen 2015/410. Mitt syfte med avhandlingen är att granska hur objektivitetsprincipen förhåller sig till kriterierna och hur dessa påverkar de förtroendevaldas uppdrag. Valbarhetskriterierna begränsar dels rätten att delta i kommunal påverkan samtidigt som kriterierna tryggar objektiviteten och funktionaliteten i den kommunala förvaltningen. Begränsningarna av valbarheten ska tolkas på ett sådant sätt, att det inte begränsar rätten till deltagandet i lokalt beslutsfattande i allt för hög grad. Samtidigt har valbarhetskriterierna betydelse för att garantera tilltron till och objektiviteten i förvaltningen. Anmälan om bindningar för de förtroendevalda togs in i kommunallagen 2015/410. I denna avhandling har en granskning av kommunala register över bindningarna utförts för att undersöka hur väl principen tillämpas som en del av den nuvarande kommunala förvaltningen samt att se samband mellan kommunalt påverkande och bindningar till näringsliv eller betydelsefulla ekonomiska tillgångar. Båda dessa kriterier ska garantera att den kommunala förvaltningen styrs av objektivitet och öka tilltron till kommunal förvaltning. Forskningsfrågan behandlas genom den rättsdogmatiska metoden, i vilken forskningsfrågan granskas mot bakgrunden av juridisk litteratur, rättspraxis, förarbeten och annan relevant litteratur. För anmälan om bindningar utvidgar jag granskningen av forskningsfrågan genom en komparativ studie mellan tre finländska kommuner och deras register för anmälan om bindningar. De förtroendevaldas deltagande har påverkats av valbarhetskriterierna speciellt i sådana fall där de förtroendevalda har en ledande ställning i företag och bolag som kan ha väsentlig fördel eller lida skada av kommunalt beslutsfattande. Även tjänsteförhållanden under de kommunala organen kan begränsa valbarheten. Förhållandet mellan den förtroendevaldas uppdrag och ställning i företag har ibland blivit föremål för tolkning av högsta förvaltningsdomstolen. Genom domstolsavgöranden och kommunallagens förarbeten har kriterierna för begränsning av valbarheten tydliggjorts. Granskningen av de kommuner som valts för denna avhandling visar på att anmälan om bindningar har en märkbar betydelse och ökat synligheten av sådana bindningar, som gäller de förtroendevaldas ledande ställningar i företag och sammanslutningar samt ägandet av jord- och markområden. Denna granskning lyfter fram att anmälan om de förtroendevaldas bindningar uppfyller till största delen de lagstadgade kraven. Brister framkommer i registreringen av enskilda förtroendevalda, vissa kommunala organ och framförallt inom uppdateringen av registren. Betydelsen av de fullmäktigas anmälan är en ökad tilltro till förvaltningens objektivitet och till öppenheten i sådana bindningar som speciellt gäller byggande och detaljplanering i kommunen.